Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
FREDEN I KARDIS.
Genast efter K;n l Gustafs död öppnades
fredsunderhandlingar äfven med Ryssland. Tsaren var
utomordentligt angelägen om att bekomma några hamnar vid
Östersjön och fordrade derföre Ingermanland. Till det minsla
ville han behålla qvar de vid slilleståndet i Walliasuari
1658 ål honom öfvcrlimnade 1 i fl- och eslländska orterna.
Han böd till och med en stor summa penningar för att
vinna sill mål. Men svenskarna ville alldeles icke
med-gifva något sådant, och underhandlingarna afbrölos;
äfven derföre, all Sverge ämnade enligl Schlippenbachs plan
med väpnad hand åter blanda sig i Polens och
Rysslands angelägenheter. Ständernas fi edliga tänkesätt och
Bonde-partiets motstånd omintetgjorde planen, såsom
för-bcmäldl är. Våren 1661 börjades dcrlöre nya
fredsunderhandlingar, hvarvid Bengt Horn var Sverges
förnäm-sia ombud. Sakernas läge blef under tiden mycket
för-ändradt. Czarnecki och polackarna hade flere gånger
slagit rysska hären och i Moskwa utbrusto hotande
oroligheter. Sverge deremot hnde lyckats ordna sina inre
angelägenheter och dcrjemnte vinna fred med alla de
andra grannarna. Ryssland måste alltså gifva efter och
tillbakalemna de i Valliasaari erhållna orlerna. Den 21
Juni blef freden afslutnd i Kardis, beläget emellan LifF—
land och Estland. Villkoren voro samma gränsor som i
Slolbowa freden, samt ömsesidig fri handel och fri
religions öfning i åtskilliga de förnämsta städerna. Ryssen
skulle dessutom åt svenska besättningarna i Liffland
utbetala 15,000 tunnor säd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
