Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mötte hvarandra, ocli tlcr den egentliga striden föreföll.
Europa var netnligen vid denna tid deladt i två stora
förbuml. På ett våldsamt och orättvist sätt sökle
franska konungen Ludvig den fjortonde att eröfra spanska
Nederländerna (d. v. s. ungefär de landskap, som nu
utgöra konungariket Belgien, men hvilka då hörde under
Spanien). Sistnämnde stat kunde af vanmagt icke sjelf
försvara sina tillliörigheter. Men Frankrikes djerfhet
väckte allmän förargelse och derjemnte farhågor för
framtiden. Österrike, England, men i synnerhet Holland
blefvo oroliga och bemödade sig alt stifta ett motförbund
till hejdande af Frankrikes tilllagsna plai.er. Aiven
sistnämnde land sökle å sin sida bundsförvandter, och båda
partierna vände sig till Sverge med löften, med smicker,
med underhållspenningar och med mutor.
Sjelfva striden rörde Sverge föga. Men så väl
staten som Låda partierna behöfde penningar och en livar
sökte dem på sin sida, på sitt säll. För Frankrike
talade De la Gardie ocli hans vänner och genom deras
ombud, hofrådet Ilirschenstjcrna, erhöll franska ministern
Pomponne underrättelse om allt, livad som löreföll. Alen
af förut nämnde anledningar *) hade mellan båda
staterna uppstått en köld, hvilken genom åtskilliga
omständigheter ökades. Man hade med afseende på de franska
ofla gifna undei hållspenningarna kallat svenskarna för
Frankrikes legoknektar; och någon hade fällt de orden,
att, så snarl Frankrike rörde trumman, skulle Sverge
ock Sclnveilz dansa. Genom dylika rykten hade
sinnesstämningen blifvit mot Frankrike mycket uppretad.
Derföre, och oaktadt De la Gardies inflytande, lanns ett
ganska stort antal riksråder, som hyste benägenhet för
Österrike och England; eller kanske rättare sagdt,
obenägenhet mot De la Gardie och Frankrike. De voro just
de ofvan uppräknade herrarna af Bjelkepartiet.
Hela sommaren 1667 förgick under oupphörliga
tvister, antingen man skulle sluta sig till England eller
*) Sc sid. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
