Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För tillfället voro emellertid blide kammarkollegium
ocli Bjelkepartiet slagna ur fältet. Ingendera kunde och
kanske ingendera vågade uppgöra statsreglering för det
kommande året. De la Gardie öfvertalades åtaga sig
besväret och han utarbetade verkligen ett statsförslag
tillhopa med hnns numera trogne anhängare och vän
Palm-quist, förut under namnet Berg känd som en af de
if-rigaste i reduktionsverket. De la Gardie lofvade deraf
stora fördelar och mycken behållning. De närvarande
riksråderna, för det mesta De la Gardies anhängare,
gillade förslaget, aflade en formlig tacksägelse för De la
Gardie samt beslöto åt Palmquist en belöning af 1,000
dukater’). Den 12 Mars föredrogs saken återigen och
i närvaro af llere De la Gardies motståndare, Per Brahe,
Sten Bjelke, Klas Rålamb med flere. De la Gardie
började ined många och höga ord tala om sig och sitt
arbete. Han hade detsamma icke för nöjes skull
företagit ulan endasl på ämbetes vägnar och af skyldig
trohet mot fäderneslandet. Han hade nemligen sclt,
alt statsverket icke pä flere år blifvit handteradt så,
snm sig borde. I kammarkollegii förslag för 1668
(troligen menas Blå boken) klagades öfver cn blifvandc
brist. De la Gardie hade sedermera undersökt
förhållandet och funnit motsatsen. Hans nu lemnade
förslag visade en betydlig behållning. De la Gardie
önskade, alt kammarkollegium målle granska
detsamma, och förklarade sig villig all nu genast och inför
hvem som häldsl redovisa hvarje dess punkt och i
framliden ansvara för dess verkslällbarhct. Ingen bland
De la Gardics närvarande motståndare kunde vederlägga
hans uppgifter, och förslaget blef godkändt och
undcr-skrifvet ’*).
statsskulden. Måhända hade Rlå boken upptagit den
såsom hörande till urets utgifter, endast för att
derige-nom göra landets nöd och De la Gardiska regeringens
fel så mycket mer i ögonen fallande. — Jfr. anm. om
donationer i kapit. om rikshushållningen.
*) IIudsprol. d. 11 och Febr. I6fi!>.
”) Hudsprol. d. 1‘2 och 31 Mars 1GG9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
