- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
126

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De hade aldrig varit rätt klara; knappt att några
deribland kunde räknas till tredje eller fjerde slorleken.
De voro esomoftast omlöknade al egennytta och
slapphet, af partisinne och oenighet. De förmådde ej styra
sig sjellva än mindre andra. Också voro alla
ämbetsverk och statsförhållanden i ett tillstånd af slapphet
och oordning. Inom hela styrelsen lanns ingen enda
man med det personliga anseende, som behöfdes, för att
någorlunda hålla brottslingen, krångelmakaren eller den
sjelfrådige och lättjefulle ämbetsmannen i tygel. Icke
ens regeringen i sin helhet hade anseende nog att injaga
denna hälsosamma lruktan. Följden blef sjelfsvåld,
egennytta och oordning öfverallt. Stockholms borgerskap,
under anförande af den ryktbare Thegner, ingåfvo till
regeringen skrifter af bittert och betänkeligt innehåll*);
likaså en hop i Stockholm varande öfverstar och
öfverst-löjtnanter.

Kronofogdar bedrogo staten djerfvare än annars;
likaså bönderna sjelfva vid kronotiondens utgörande.
Efter knekteskrilningarna hände ofta, att mer än hälften
af de uttagna drängarna genast rymde och kunde ej
återfinnas**). Det var mindre underligt, ty i
garnisonerna fingo ofta soldaterna i ordets egentliga bemärkelse
dö af svält, så illa handterades de af egennyttiga
befäl-hafvare och af än mera egennyttiga och hårda
proviantmästare och köpmän, hvilka under den närvarande
villervallan icke fruktade någon efterräkning, något straff ***).
På Stockholms gator förölvades det ena mordet elter det
andra, och ostraffadt f). Missnöjet derstädes hade stigit
till den högsta grad och öfverallt längtade man efter den
stund, då konung Karl, sluteligen myndig, skulle med
egen och kraftfull hand upptaga och föra de nu i
smutsen släpande regeringstömmarna.

’) Rådsprot. d. 16 Dec. 1671.

**) Rådsprot. d. 10 Dec. 1670.

***) Rådsprot. d. 14 Aug. 1671 och 11 Juli 1672. —
Rid-darhusarkiv, Riksdagsacta d. 12 Oct. 1672.

f) Rådsprot. d. 8 Dec. 1671.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free