- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 13. Konung Karl den elftes förmyndare. Afd. 1 /
128

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svensk gammaldags enkelhet. Utseendet var obehagligt;
ögonen mörka, djupt liggande, med uttryck af oböjlig
vilja, skarpsinnig slughet och befallande herrskarekraft.
Samma sinnesstämning antyddes af den långa, spetsiga
näsan, de tunna, hårdt sammanprässade och dock
utstående läpparna. Elt yfvigt, korpsvart hår omgaf det
hela.

Själsegenskaperna svarade mot utseendet; en ovanlig
skärpa i förståndet, förenad med slughet och fyndighet
i tanken, lätthet och bestämdhet i uttrycket; ett mod,
som aldrig bäfvade för att uttala sina tankar; och en
själsnärvaro, som oaktadt mannens häftighet dock kunde
af ingen ting rubbas. I allmänhet var lynnet en
besynnerlig blandning af den finaste slughet och djerfvaste
tilltagsenhet.

Med gåfvor från främmande hof blef Gyllenstjerna
ofta frestad; men han afslog dem med vrede och afsky;
och oaktadt reduktionens stränga och ofla orättvisa
efterräkningar kunde mot hans förvaltning af de allmänna
medlen äfven efter hans död inga betydliga
anmärkningar göras.

Gyllenstjerna var helt och hållet uppväxt i den
tidens adligt, ej grefligt aristokratiska tänkesätt; nämligen
att adeln borde vara innehafvare af rikets sysslor, magt
och medborgerliga frihet och liksom förmyndare för de
ofrälse stånden Gyllenstjerna var derföre en gifven
motståndare af dessa sednare samhällsklassers sträfvan efter
utvidgade rättigheter.

A andra sidan var han lika stor fiende till
gref-varnas och friherrarnas anspråk på företräde framlör
rid-darhusets öfriga medlemmar. Denna hela den meniga
adelns sinnesstämning antog hos Johan Gyllenstjerna
genom enskilda och personliga förhållanden en ökad grad
af förbittring. Hans mor hette Anna Skytte, dotter till
Gustaf Adolfs ryktbare lärare Johan Skytte och syster
till den nyss afsatte Bengt Skytte. Det tros, att Johan
Gyllenstjerna redan från sin barndom har genom dessa
slägtförhållanden insupit skytteanska slägtens ovilja mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/13/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free