Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
som i drottning Kristinas tid, truga sig till en ny
stat för Pommern ; men denna gången skall del icke
gå an. Vill general-guvernören laga alla Pommerns
inkomster och derföre bestrida alla dess utgifter, si
må han det gcrna göra; men eljest måste han rätla
sig ef ler oss. Oredan i Pommern, tilladc Bonde,
kommer myckel dcraf, all general-guvernören uppehåller
sig i Wolgasl och ej i Stctlin, i midlen af regeringen,
hvarifrån allt kunde lättare slyras *). Också de öfriga
rådsherrarna ogillade delta Wrangels uppförande. — El t
par år derefter gjorde han anspråk på godsel Luden ho IT.
Ocrna, svarade De la Gardie, vill jag tjena Wrangel;
men som riksråd har jag svurit öfva rättvisa och kan
således ej bifalla. Gustaf Bonde instämde liäri och
Slen Bjelke förklarade Wrangels anspråk för ohilliga.
Men redan i samma sittning, föreslog den vacklande De
la Gardie, att man ej borde alldeles stöta den m ägt ige
riksmarsken för hufvudct, utan lemna honom godset
åtminstone lill lifslids besillning. Saken blef först
uppskjuten**), sedan bifallen. — När Wrangel af Kristina
upphöjdes till grefve, erhöll han som grefskap Salmis,
beläget Aid Ladoga-sjön. Nejden var aflägsen, föga
uppodlad och vid hvarje krig mot ryssarna i första hand
xilsatt för dessas härjningar. Under Karl Gustafs krig
liade orten blifvit så förstörd, att i stället för 700,
fuu-nos knappt 70 bönder qvar*’*). Nu hade efter Lars
Kagg, Sölvilsborgs grefskap Llifvit ledigt. Det var bättre
och mer välbeläget, hvarföre också Wrangel anhöll alt
få tillJjyta sig detsamma i stället för Salmis. Gustaf
Bonde, det var under hans sednare och svagare år,
prutade något emot; men Per Brahe kom med den vanliga
anmärkningen, alt man ej borde disguslera en sd
liögt-förtjent man. Bytet bifölls och det obesedt och
oriik-nadt, ulan att åt kronan förbehålla någon fördel, sva-
*) Rådsprot. d. 23 April 1661.
**) Rådsprot. d. 12 Nov. 1064.
***) Rådsprot. d. 8 Not. 166.’».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
