Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudstaden, inom några veckor i både Paris och
Köpenhamn.
Sammanhang och ihärdighet utmärkte ej och kunde
ej gerna utmärka denna styrelse. Dess förnämsta ledare
voro ej i någon högre grad utrustade ined sådana
egenskaper. De omvexlade dessutom så ofla med hvarandra,
att ingen sammanhängande plan var möjlig. Styrelsen
blef i allo elt rör, soin drefs hil och dil af vinden.
Egennytta och misshushållning var ett annat (el.
Fåfängt höjde Gustaf Bonde och Johan Gyllenstjerna
dcr-emot sina varnande stämmor; fåfängt talade deremot det
herrliga föredömel af Axel Oxenstjernas statsförvaltning.
Egennyttan talade än högre. Vi hafva berällal De la
Gardies och Wrangels tilltag, samt huru Bjelke-partict
uppdref riksrådslönerna. När efterräkningens tid åtta år
derefler kom, ville motpartiet, med stöd af oflcnteliga
handlingar visa, att i iksförm^ ndarne och riksråden hade
under tiden från 1660 till 1672, åt sig tillerkänt och
på åtskilliga sätt af staten uppburit 945,568 daler
siIf-vermynt, utöfver livad dem l/»gligen tillkom. Räkningen
är visserligen uppgjord af fiender samt af De la Gardie
jäfvad , men kan likväl icke frånkännas mycket vitsord.
Ännu återstår den mörkaste sidan i
förmyndareregeringens skuldregister. Del var nemligen under denna tid,
som svenska rådsherrar började att af utrikes hof
mottaga, som man kallade det, vängåfvor; mutor Sr lätta
namnet. De främmande sändebuden beskrilva förhållandet
med dess verkliga, kanske alltför mörka färger. Här i
Sverge, yttrade den ene, är staten fattig; och utan
underhållspengar och mutor vinnes ingenting, ty härslädes
är penningen allsmägtig. En annan skrifver: här
finnas herrar, som hafva 60 till 70,000 riksdalers årlig
inkomst; men hvilka genom sitt fursteliga lefnadssätt
behöfva än mera. Andra förnäma hafva inga
inkomster, men vilja lefva på samma sätt. Alla dessa längta
efter krigsbyten, och mest efter gåfvor från v Irike t
bundsförvandter. Genom att utdela 20,000 riksdaler
bland sådana enskilda riksråd kan derföre mer vinnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>