Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjerna svarade: Palmslruch har ensam bortdisponerat
medlen; derföre bör han ensam hunga*). Palmslruch
blef verkligen dömd att mista adelskap, blifva
landsför-vist och betala bristen; hvarom icke att gå till döden.
Vi känna ej, huruvida någon återbetalning ägde rum;
men Palmslruch dog 1671**].
Under dessa brytningar taltes hvarjelianda om en
ny bank och om sådana inrättningars natur i allmänhet.
Åtskilliga inom rådet påstodo, att en bank nödvändigt
bör sättas under ständernas styrelse, eljest inträffar lätt,
att konungarna kasta sina händer deri***); och
aristo-kratrepublikanaren Per Brahe påstod, alt uli ett land
med konungastyrelse kunde af denna orsak ingen bank
hafva bestånd och säkerhet f). Likväl vågades försöket.
Sedan Palmstruchs bank ramlat, blef en ny genast
inrättad den 22 Sept. 1668, hufvudsakligen på samma
grunder, som den förra, men med högre ränta och större
säkerhet. För sistnämnda ändamål skulle den blifva
under ständernas vård; men prester och bönder undanbådo
sig förtroendet. De förmente nemligen, att en sådan
vård skulle innebära en sorts borgen eller förbindelse att
ansvara för bankens medel. Presterna öfvertalades
men bönderna voro i sin tro och i sitt beslut obevekliga.
De började ej deltaga i bankens styrelse förrän år 1800.
Sådan var grunden och första upphofvet till
nuvarande Svea Rikes bank. Dctla nya försök lyckades bättre
*) Rådsprot. d. 14 Dec. 1668, d. 26 Febr. 1669.
**) Bond. Om mynt och finanser. Enligt här befintliga
uppgifter (och i synnerhet Palmstruchs förslag att hjelpa
banken d. 18 Aug. 1666), påstod Palmslruch envist, att
bankens svåra ställning ej härrörde från creditivsedlarna.
Han bade af dem redan indragit 22 eller 23 hundratusen
daler; ville, att de återstående 8 h 6 hundratusen daler
skulle äfven indragas för alt visa, det sedlarna ej vållat
olyckan. Denna, mente han, kom förnämligast från det
stigande öfverllödet och den brådstört ökade införseln.
**’) Rådsprot. d. 10 Mars 1663.
•f) Rådsprot. d. 23 Juni 1666.
it) Rådsprot. d. 14 Sept. 1668.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
