Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Delta land låg alltså, utan något försvar, öppet for
danskarna. Redan vid landstigningen hade Kristian den
femte till skåningarna utfärdat ett öppet bref, bvari ban
förklarade sitt ömma medlidande med det olyckliga
tillstånd, hvari de tre landskaperna hade råkat under
svenska herraväldet, och dess mot alla samhällsklasser
utöfvade förtryck. Han talade om den oafbrutna sålU
het, samma landskap under danska konungars milda
regering städse åtnjutit. Nu hade konung Kristian
kommit, i afsigt att från svenska oket befria det
suckande folket, m. ra. Om det nya förtrycket under
Sverge och om den gamla oafbrutna sällheten under
Dannemark var mycket att säga. Men Kristians ord och
skäl måtte vara hurudana som häldst; omständigheterna
gjorde dem gällande. Minnet af den gamla föreningen
med Dannemark och många ännu fortfarande
slägtför-bindelser inom samma rike, åtskilligt missnöje mot
Sverge, ökadt genom härjningarna under sista återtåget; —
lockelser och löften af en mängd danska uppviglare, som
genomflögo landet; — sluteligen, en nästan allmän
öf-vertygelse, att Sverge alldeles icke kunde försvara dessa
nyvunna landskap; — ’se der de skäl, hvilka, olika för
olika personer, dock hos de flesta och serdeles hos all-*
mogen verkade en gynnsam sinnesstämning för
danskarna. Nästan öfverallt måste presterna med eller mot sin
vilja läsa förböner för konung Kristian den femte.
Genast efter danskarnas landstigning bildade sig bönderna
i norra Skåne till snapphaneförbund. Ett sådant
lyckades redan den 24 Juli att vid Loshult bortsnappa
konung Karls fältkassa, tält och silfver.
Efter intagandet af Landskrona vände sig danska
konungen mot Kristianstad. Tåget dit gick obehindradt.
Bakom staden låg Karl den elfte med sina få troppar.
Den unga konungen var nästan utom sig af förtviflan.
Oaktadt sin stora underlägsenhet ville han genast drabba
tillsammans med fienden och det var endast med
svårighet , som generalerna kunde derifrån öfvertala
ho-FryxtUt Btr. IV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
