Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KriAiaoopet och Karlsba«» bUfvo från danskarna
åter-tagna. Delta var undangjord! redan till början af Mar3*
Den 24 i sats ma måitod bröt konungen, som sagdt är,
upp ifrån Wää och började en slags belägring för
Kristianstad. Men denna stad blef af danska generalen
Meer-heim försvarad med utmärkt skicklighet och mod,
hvarför utan danska konungen botade alt med sin nya,
mäg-tiga; bär landstiga i Sk&ne* Karl qvarlemnade genera}
Scbouliz utanför Kristianstad, och skyndade sjelf nedåt
Landskrona för att möta sin väntade motståndare.
ÅTERTÅGET FRÅN RÖNNEBERGA HÖGAR.
Att konung Kristian kade på Seland samlat en stor
ocb väl rustad här, ocb att en del af densamma var eller
blef öfverförd till Landskrona; detta var icke svenskarna
okändt. Sådant oaktadt gick Karl med sin lilla styrka
till samma ort och ställde sig likasom på trots vid
Rön-neberga högar, hvilka äro belägna slraxt utanför staden.
Rådet kom från den djerfve Ascheberg och följdes ef
den betsrga konungen. Det höll på att få olyckligt slut;
Krislian den femte och general Gollz gjorde
nera-ligen sin sak icke illa. Den på Seland samlade båren
blef i tysthet öfverförd till Landskrona och der så strängt
hållen inom ipuren, att svenskarna ej hade reda på dess
ankomst och antal. Den utgjorde dock 13 till 14,000
man, och var alltså ungefär dubbelt starkare än Karls
troppar. Att nu öfverraska och krossa den lilla svenska
bären, sådan var konung Krislians plan. Den 26 om
natten tågade der fö re alla danskarna ut från Landskrona
och den 27 Maj vid solens uppgång visade de sig med
pukor och irumpeter på ett kanonskotts afstånd ifrån
svenskarna. Den vaksamme Karl den elije var sjelf den,
som först märkte danskarnas ankomst. Alt segra i
striden mot så öfverlägsen fiende var i det närmaste
omöjligt. Men helt och hållet omöjligt var ock att undvika
striden, och Karls oförfärade sinne hade dertill ingen
lust. Han tog nattvarden ocb beredde sig att dö i den
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
