Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4en 15 Oktober uppgifva staden. Kort derefter blef
också Greifswald af kurfursten intaget.
Nu hade svenskarne icke en tum qvar af Tysklands
jord. AUtnänligen troddes ock, att de aldrig mer skulle
återbekomma någon del deraf. Hela Pommern hyllade
kurfursten såsom sin blifvande och rättmätige beherrskare.
Man beräknar, att svenska regeringen har under
dessa krigsår haft ungefär 40,000 man under vapen i
Tyskland. Af dessa återstodo nu vid pass 4,000, hvilka
utgjort besättningarna i Stralsund och Greifswald. Vid
dagtingningarna lofvade kurfursten att på egen bekostnad
och med egna skepp öfverföra dessa troppar till Sverge;
hvarjemte de för återresan försågos med både branden-»
burgska och danska lejdebref. De afseglade den 4 De*
cember på en mängd af kurfursten anskaffade fartyg.
Men i mörkret af den sena vinternatten och en svår snö*
yra strandade de flesta vid Bornholm och ledo der skepps«»
brott. Tolf till femton hundra man drunknade; 2 till
3,000 komnao deremot i land, och uppställde sig på
Stranden. Öboarna blefvo ej litet skrfimda vid denna syn;,
men de få bland svenskarna, som hade vapen, litade på
sina lejdebref, och på verkan af sin egen fredlighet. De
försäkrade nemligen, att de icke ville göra något
öfver-våld, utan nedlade som bevis derpå gevären. Emedan
nu lejdebrefven lofvade dem all hjelp, säkerhet och
höf-lighet på hemresan, så begärde de att i följe deraf blifva
förda till Sverge, och erbödo sig att sjelfva dervid
betala kostnaden. Sedan danskarna på Bornholm sålunda
fått dem värnlösa i sina händer, förklarade man sig icke
hafva magt att släppa fångarna hem till Sverge, utan
skickade dem i stället till Köpenhamn. Svenskarna hop?
pades nu, att åtminstone regeringen skulle stå vid sitt
lejdebref och sitt ord och återgifva dem friheten. Méo
de bedrogo sig. Konung Kristian och hans rådgifvare
begagnade de skeppsbrutnas olycka som sin egen lycka,
och qvarhöllo dem såsom rättmätigt tagna krigsfångar.
Då dessa fordrade sin frihet och åberopade lejdebrefvet,
svarades med den undflykten, att lejdebrefvet var beräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
