- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 15. Karl den elftes historia. Afd. 1. Ungdoms- och krigsåren /
209

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunnat med 8n större skäl antända dem mot honom
sjelf.

Äfven vid detta tillfälle fick Sverge med djup
förödmjukelse betala Frankrikes hjelp. Freden mellan Sverge
och Brandenburg afslutades i S:t Germain vid Paris.
Konung Ludvig företog sig, att likasom en slags
förmyndare öfver Sverge, uppgöra villkoren vid denna fred, och
detta till och med så, att dervarande svenska sändebud,
till och med svenska regeringen lemnades i okunnighet,
om hvad man på hennes vägnar fordrade, medgaf och
beslöt. När ändtligen villkoren blefvo bekanta,
protesterade svenska sändebudet mot den punkt, som åt
Brandenburg afträdde högra Oderstranden; men ingen brydde
sig om denna insaga i). Förhållandet gaf anledning till
en gäckande smädepenning. Den visade en del af
jordgloben med påskrift: Svecia (Sverge), livaröfver stod en
tupp med utsträckta vingar. Omskriften var: Qallo
iu-tore tuta 2), och på andra sidan lästes orden: Under
hans vingars skugga.

FREDEN MED DANNEMARE.

Konung Kristian hade visserligen icke rättvisan pl
sin sida, när han började det sista kriget mot Sverge.
Dannemarks vapen hade derupder till sjöss varit
lyckliga, men till lands olyckliga. Dess anspråk voro dock
stora nog. Men, när det talte om att återfå Skåne,
möttes motstånd af nästan alla Europas magter, ty ingen
ville lemna i Dannemarks hand båda sidorna af Sundet.
När konung Kristian nedslog sina anspråk och begärde
endast Wismar och Rügen, fick han lika bestämdt
motstånd af Frankrike, hvilken magt också här förklarade

1) Riksark. Regist. till riksdagsacta 1680. Jfr. Lön b. Handi.
5. 105.

2) Trygg under fransmannens (tuppens) beskydd.
Latiir-ska inskrifteo var en ordlek, emedan Gallus pä en gång
betyder både fransman och tupp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/15/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free