Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deri lian sjelf var på sitt och vis trttoftpplet. Men icke
eäs detta lär héfva hjälpt, ty frampå våren 1(176
fortgick tvisten inom höfrätten, då Karl dén elfte slutligen
ftfrböd Der la Gardie att ingå i ytterligare svaroitfåL
Sakens utgång känna vi ej. Troligen har .alltsammans
blifvit ned tyst» dt.
Emellertid voro De la Gardies anseende och magt
helt och hållet brutna, och konungen vände sig från
både honom och från rådet, full af vedervillja öfver de
svarta beskyllningar, hvarnded de sökte ömsesidigt siört*
hvarandra. ( De la Gardies belägenhet blef svårast. Han
hade i denna farans stund blifvit öfvergifven af de personer,
hvilka han gynnande upptagit i sitt parti, af Gripenhieim,
Liodskiöld, Ren&kiöld, ja, af Hedvig Eleonora sjelf. De
många ovännejna från fordom sågos deremot framträda
och nu mera utan försyn göra honom den ena förtreten
efter den andra. Vid hyllningen närande man blott hans
ena grefskap Leckö, men förbigick både det andra, eller
Pernau, och friherreskapet Ek holmen. Man tillsatte den
Granskningskommissjon, som skulle undersöka hans, och
riksförmyndarnes åt ger der. Af Johan Gabriel Stenbock
uppväcktes vid samma tid en gamrtial slfigt- och arftvist,
hvilken förorsakade De la Gardie stora förluster och
ser-deles mycket obehag. Afven träffades han af tillfälliga
motgångar. Vid kröningståget d. 98 September stegrade
sig hans häst, så att De la Gardie nedstörtade, peruken
föll honom af hufvtidet och riksäpplet ur handen.
Allmänheten ansåg det såsom ett olyckligt förebud. De le
Gardie skadade sig något, men följde dock till kyrkan
och- ledde som rikskansler högtidligheten, ända tills han
aflaggt sin egen Smbetsed. Men ansatt af de ökade
plågorna, måste han då lemna de öfriga embetsåtgerderna
betydelsefullt nog åt riks- oeh kanslirådet Johan
Gylleo-stiern», och sjelf förfoga sig hem och intaga sfiogen.
’ Sjuk och uttröttad, nedslagen och förskrämd, ville
nu De la Gardie draga sig undan till landet ocb, Som.
några säga, helt och hållet taga a&ked. Men detta
öf-verensétämde icke med envåldspartibts planer till rådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>