Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingarna riktas, fäderneslandet utarmas ocb på det
ömkligaste sätt störtas i ett onödigt krig, och detta krig
redan i sin början hota med förlusten af Sverges alla
tyska besittningar. Det är icke osannolikt, att denna syn
har till verksamhet uppväckt den republikanska sidan af
Gyllenstiernas statslära. Han hade redan förut anmärkt,
alt faslån Gud förlänar konung akrona ål en person,
ger han dock icke alllid motsvarande förstånd dertill.
Att konunga-gossen Karl den elfte ännu saknade ett
sådant förstånd, men att detsamma fanns i hög grad hos
Johan Gyllenstierna,— detta var den första och naturliga
slutsatsen; den andra af sjelBförtroendet framkastade var,
att icke konungen utan Gyllenstierna borde styra riket.
När nu samma Gyllenstierna omöjligen kunde som
förnämsta gunstlingen få ärendenas ledning i sina händer,
sökte han bereda sig väg dertill genom alt störta
ko-nungamagten och införa republiken 1). Det säges, att
Gyllensliernorna och deras vänner med begärlighet
använde alla medel för att vinna ett sådant mål; — att de
talte ganska illa om Karl den elfte 2); — att de kallade
honom en tok 3);—att de sagt, det han utgaf den ena
förordningen tvärt emot den andra 4); — att de gladde
sig, när det gick illa, och serdeles när de tyska
besittningarna förlorades 5); — att de först narrade konungen
till obetänkta åtgerder, och sedan derföre vanryktade
1) Af okunnigbet om, hvad andra källor innehålla, har man
påstått, att en sådan Gyllenstiernas plan vore blott ett
påfund af Anecdotes de Suede. Den omtalas dock såsom
ett nästan bestämdt factum af de främmande ministrar,
som denna tiden voro i Sverge; af fransmannen
Feuqui-eres och af dansken Scheel, hvarförutan uppgiften
förekommer i en stor mängd handskrifter från denna tid.
2) Rådsprot. d. 6 Nov. 1678. Falkenb. Sv. Manuscr. Fol.
9. M. G. De la Gardies berättelse.
3) Riksark. Acta histórica rörande rådspersoner 1670—1678.
Arvid Gustafssons vittnesmål i Nov. 1678.
4) S. st.
3) Rådsprot. d. 4, 5 Nov. 1678.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
