Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin vistelse knöts en närmare förbindelse mellan dem
och den omgifvande befolkningen, hvars tycken och
önskningar de både kSnde och ofta delade, och för hvilka
de såsom vanligen hörande till landets yppersta slSgter
både ansågos och sjelfva an så g o sig som naturliga
talmän. Deras val till lagmän, till lagligt uppfyllande af
detta naturliga målsmansskap, berodde också i betydlig
mån och stundom alldeles uteslutande af folket. Det
var ock i samma folks närvaro, som de på
landskaps-tingen skulle inför konungen föra dess talan. Allt detta
blef i betydlig mån både föränd rad t och försvåradt,
sedan dessa ämbetsmän förvandlades till riksråd. De
valdes snart uteslutande af konungen sjelf, samt vistades
långa tider i dess hof utan att se, utan att slödas af
den menighet, hvars talan de skulle föra. De på sådant
sätt uppkomna riksråden kunde derföre icke blifva så
sjelfständiga och af konungen oberoende och med folket
förenade, som de fordna lagmännen varit. Det blef dem
följaktligen svårare att med trygghet och kraft tala
inför den konung, af hvilken de kände sig afhängiga.
Förhållandet är dock, att Svea rikes råd har vid
mångfaldiga tillfällen ädelt och kraftfullt talat mot det förtryck,
de olagliga och för fosterlandet skadliga åtgerder, hvilka
en eller annan regent velat sig tillåta. Detta måste
naturligtvis mellan rådet och några konungamagtens
inne-hafvare föranleda många och svåra strider, såsom
händelsen också var med Magnus Smek, Albrekt, Erik af
Pommern m. fl.; hvarför också Kristian Tyrann lade de
flesta dessa rådsherrar på stupstocken för alt dymedelst
göra slut på motståndet. Snart vaknade dock tvisten
om igen och i synnerhet sedan arfriket blifvit införd t.
Med begreppet om arfkonung ville nemligen några af
Wasafurstarn8 och deras smickrare förena begreppet om
enväldet. Vid arffiöreningen 1540 lät Gustaf Wasa de
dåvarande riks- eller såkallade regementsråden aflägga
en ny ämbetsed, ur hvilken han uteslutit orden om
rådets pligt att styrka konungen till iakttagande af rikets
rätt och hans svurna ed* Under Johan den tredjes tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
