- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
107

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fullmogen konung. Men vi hafva nu reda* en gång
bedt hans majestät att antingen vistas här eller tiU
sin tjenst hämta några af rådet. Komma vi én en
gång med samma förslag, blir det illa taget af
konungen. Tiga vi stilla, så blifva vi af folket t adlade,
såsom de der försumma rikets rätt 4.). Slutligen skulle
man dock om igen bedja konungen, att i trakten kring
Wenersborg utse någon säker ort och dit och till laglig
tjenstgöring nedkalla någon större eller mindre del af
rådet. Men äfven detta förkastades. Karl stannade i
Wenersborg nästan hela vintern, utan att någon af
rådsherrarna fick mer än tillfälligtvis der infinna sig.

Rådets obehag härvid blef än mera ökadt. Dess
fiender började tvärt emot sanna förhållandet säga och
utsprida, atl konungen kallat rådsherrarna till
Wenersborg; men att dessa undandragit sig resan 2). De
hög-modiga grefvarna och friherrarna, hette det, ville
ogerna ödmjuka sig till den under g ifv enhet 9 som var
nödvändig, när man vistades kring konungens person.
Förtalet utsåddes både inorn och utom 3) Sverge och
väckte öfverallt bitter ovilja. Rådsherrarna kunde ej
heller urskulda sig, utan att anklaga och i och med
detsamma än mera mot sig uppreta konungen. De
måste tiga och tåla, äfven det orättvisa tadlet.

Från och med den 2 Okt. 1675, till och med d.
12 Mars 1676 har således Karl den elfte slyrt Sverges
rike utan alt dervid höra sina lagliga rådgifvare, och
endast med ledning af enskilda gunstlingar och säng»
kammarråd. Allt detta var i hög grad stridande mot
bruk, lag och konungens ed. Det var icke blott en
förberedelse, utan ock en verklig begynnelse till
enväldet. Konungens länge närda fiendtlighet mot rådet hade
också i och med dessa uppträden kommit till fullkomligt
utbrott.

1) Rådsprot. d. 43 Jan. 1676.

2) Rådsprot d. 20 Nov. 1675 och d. 15 Jan. 1676.

3) Bond. 4:to. JU 90. Samuel Månsson (Åkerbjelm) till C.

Bonde. London d. 20 Jan. 1676.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free