Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högadelns obilliga och tryckande företrädesrättigheter bfof*
vo likaledes jemnte sina skadliga följder med svarta
ffir-gor utmålade, för att till största möjliga bitterhet
uppreta ofrälsestånden. Man förteg de utomordentligt stora
bevillningar, adeln vid riksdagarna 1675 och 1678 sig
åtog. Man förteg, att bönderna vid samma riksdagar
icke gåfvo den ringaste krigsgerd eller bevillning. Adeln
6ch i synnerhet högadeln, hette det, var ensam orsak
till allt det ond», soro skett, och deras skattefrihet till
den på ofrälsemännen ökade bördan. Denna börda,
på-stod man vidare, kunde icke på annat sått lättas, fin
derigenom, att adelns friheter och många gods blefvo
indragna. Detta åter, fortsatte man, kunde icke ske utan
att taga all magt och myndighet från rådet, hvilket sjelft,
bestående af adel och högadel, var för dessa
samhfiUs-klasser en mägtig försvarare. Genom en sådan
tauke-följd ledde man sig till den slutsats, alt rådets
störtande och konungens envälde var enda möjliga medlet
till rikets räddning. Flere i dylik anda författade
smygskrifter blefvo bland allmänheten utspridda. En sådan
bar namnet af Samtal mellan en utländsk dansk man
och en upprigtig svensk. Deri läses följande:
Dansken. Vill icke eder kung helt absolut regera?
Svensken. Det lärer väl så ske, om han får åren flera.
D. J)et blifver honom svårt det verket gripa an.
S. Dertill förhjelpa vill hvar ärlig svensker man.
D. Hvad är då orsak till, de sådant vilja drifva?
S. Der många kockar är, månd’ illa kokadt blifva.
D. Hvar många gifva råd, der går ju alllid väl?
S. När hopen han är stor, finns mång Akitofel.
D. En suveränitet är icke utan fara.
S. Den svenske kungens slägt månd’ alllid nådig vara.
D. Men huru kommer det, er konung har så lite?
S. Förty hans höga män, de äro alla rike.
D. Hvi är allt sådant skedt? Det är beklagelig.
S. Jo medan han var barn, drog hvar och en till sig.
D. Kan han sitt feta rof ur lejonmunn ej rifva?
S. Hvad en gång stulet är, skall Achan igengifva.
D, Det blifver stort besvär att taga från de höga.
S. När kungen vill så ha, så falla de till föga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
