- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
164

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

b®de också antingen af sig sjelf eller genom andra fått
den inbillningen, att konungen, bl i (ven envåld ig, skulle
skydda ståndet mot dessa botande faror. Förledd af aå
egennyttig beräkning, ocb uppskrämd genom
ofrälserafit*-nens bittra anfall, öfvergaf adeln i denna faraos stund
svenska fribetens försvar och bidrog numera i bredd med
de andra samhällsklasserna att kasta fäderneslandet i
en-våldsmagtens armar.

Sedan adeln hade i det vigtiga ämnet slutat sina
öfverläggningar och bestämt sin mening, blefvo
ofrälse-stånden kallade till riddarhuset. Det tyckes, som
hof-och envåldspartiet tagit för afgjordt, att dessa sistnämnde
skulle genast och gerna bifalla konungens önskan. En»
våldsfrågorna lära neroligen aldrig blifvit serskildt
föredragna inom något af de ofrälse stånden. Det skedde
nu d. 8 Dec. oiörberedt och gemensamt med adeln»
Klas Fleming framställde konungens frågor ocb adelns
derpå föreslagna svar, ungefär af samma innehåll, som
här ofvan är omtaladt. Bönderna ulläto sig, alt
emedan saken var dem alldeles obekant och deras laleman
dessutom frånvarande, så ville de först höra de öf»
riga ståndens meningt innan de kunde säga sin egen.
På borgerskapets vägnar förklarade då Tbegner, alt
slån-del helt och hållet gillade ridderskapels och adelns
åsigter; likaså erkebiskop Baaz för presterna. Nu
förklarade sig äfven bönderna insiämma i samma mening.
På stället valdes då ett utskott, som dock efter någon
tvist redan till följande dagen hade i ordning ett af
rid-darhus-sekreleraren Wallenstedt utarbetadt 1) förslag till
ständernas ofvan anförda utlåtande, hvilket också blef
utan ringaste dröjsmål gilladt och till konungen
öfver-lemnadt. Denne hade sålunda vunnit alla sin*
önskningar. Men om saken stannat vid ständernas anförda svar,
hade deraf kunnat dragas den slutsats, att det berodde
på ständerna att gifva och följaktligen också att återtaga
enväldet. Detta öfverensslämde ej med Karl den elftes

l) Schönbergs otryckta bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free