Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nungen icke hade rättighet att utan ständernas
samtycke också göra lag. Denna punkt angrep hela
lagstiftande magien. Sländerna ville icke bifalla, men
vågade icke neka. De gitigo derföre stillatigande förbi
hela den ömtåliga frågan. Men Kar) den elfie lät den
icke falla; och hvad sländerna icke tordes vidröra,
det afgjorde han på eget bevåg. I sin ofvannämnde
stadfäslelse af ständernas beslul och helt och hållet utom
och ulöfver deras medgifvande tillerkände han sig
mag-ten att utan ständernas hörande äfven statuera och göra
lag; och han framställde detta såsom en rättighet, den
der lagligen tillhörde konungamagten. Vi hafva ej
funnit spår, all sländerna eller någon annan vågal en enda
anmärkning mot delta konungens egenmägliga tillägg.
Det saknas icke exempel, alt Karl den elfte en och
annan gång begagnat den honom sålunda gifna magten
att sjelfrådigt göra ändringar till och med i allmänna
lagen. Vi skola inom kort anföra några dylika
händelser.
KARL DEN ELFTE ERHÅLLER MAGT ATT UTAN
STÄNDERNAS HÖRANDE ANSTÄLLA
SOLDATUTSKR1FNINGAR.
Det var vid denna riksdag, som indelningsverket
blef föreslaget af konuogen och antaget af ständerna»
utom af adeln samt )and»kaperna Weslergölland,
Småland och största delen af Finnland. Dessa vägrande
parter skulle således vara underkastade gamla sättets
ut-skrifning. Konungen begärde då rättighet att utan
ständernas börande hålla sådana utskrifningar, når han för
godt funne. Förslaget rörde hela adeln och dess gamla
rättighet att icke behöfva undergå andra
knektutskrif-ningar än dem, ståndet sjelf beviljat. Den 16 Oct. blef
den kinkiga frågan af landtmarskalken frarmifilld. Karl
Gustaf Oxenstierna begärde då, att enligt
riddarhusordningen, förslaget målte skrifleligen föredragas, och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
