- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
212

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidhöll ocb skärpte en gammal stadga om böndernas rStt
att lega drängar. Han stadgade, att en bonde, som
brakade ett helt hemman, fick på sin höjd begagna två
fullväxla och en halfväxt dräng; på ett tredjedels
hemman blott en enda halfväxl aibelare o. s. v. Som skäl
till denna inskränkning anfördes också det, att kronan
måtte få bällre tillgång pr* soldater och båtsmän. Ar
1684 förböds skattejordens innehafvare att åt någon,
som ej hade bördsrälti^hei sälja sill hemman, innan det
försi blifvil hem bjud et åt kronan. Delta var etl slags
förberedelse till den åsigten, all äfven skailejorden icke
ägdes af sin innehafvare utan af kronan. Den gjorde i
skaltemannens äganderätt en inskränkning, som måste
blifva honoin i många fall hinderlig. — Borgareståndet
erhöll 1689 en ganska allvarsam skrapa derföre, alt det
icke genast beviljade, hvad konungen fordrat 1). — Del vid
riksdagar församlade preslerskapet hade hittills i vissa
kyrkliga mål ulgjort en egen högsta domstol. Vid
riksdagen 1686 blef delta af Karl den elfle förbudet.—Vid
riksdagen 1682 hade adeln, såsom förbemäldl är, för sina
drängar och pigor beviljat ell slags mantalspenningar. Några
månader efler riksdagen läl Karl samma afgifl uikräfvas också af
adelns försvarskarlar och oskattlaggda torpare. Konungen,
hette det, vill hafva riksdagsbeslutet på sådant sått
förstådt; ehuru det icke uttryckligen iunehöl! någon
dylik bevillning. — Vid riksdagen 1689 tillerkändes
konungen rältighel att för ell befaradl krig upplåna
penningar, hvilka sländerna lofvade att sedermera betala.
Summan, öfver hvilken han ej fick bestämdes icke;
ty, sade erkebiskopen, vi måste i detta mål anse hans
maj:t såsom en fader, den der behandlar oss som sina
barn. Ingen vågade motsäga hvarken saken eller skälet.

Från denna tid började del brukel införas att till
riksdagarna kalla en mängd amiraler, generaler, öfverstar
m. fl., af kronan beroende större löntagare. Meningen
var, att dessa skulle hjelpa till att genomdrifva alla ko-

1) Riksark. Riksdagsacta 1689.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free