Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myndarne användt så många fredliga års inkomster m. m.
Landtrnarskalken Duwall och en och annan bland
pre-sterna gjorde något motstånd; men förgätves. Hemliga
utskottet, hvars medlemmar konungen sjelf valt, uttalade
formeligen den mening, att ständerna icke borde gifva
några gerder för krigets fortsättande, förrän det blifvit
upplyst, hvilka för samma ändamål behöfliga
tillgångar rådet hade beräknat, då det styrkte konungen till
begynnande af samma krig. För att gifva mer
eftertryck åt saken, tillkallade man äfven bönderna i), hvilka
annars nästan aldrig deltogo i hemliga utskottets
öfver-lfiggningar. Ett bref med denna ständernas förklaring,
denna derås fråga afskickades till riksråden. Dessa
herrar hade, som förbemäldt är, kunnat med allt skäl bedja
de frågande vanda sig till Karl den elfte, hvilken redan
vid krigets utbrott var fullmyndig konung och sjelf.
fattade beslut derom. Men rådet underlät det för att
skona konungens anseende 2\ . De svarade helt kort och
enkelt, att om krigets utbrott och om skälen dertill
kunde ständerna läsa rådsprotokollen; och i afseende på
riksförmyndarnas förvaltning den ämbetsberättelse, hvilken
med bilagor redan 1672 var till konungen aflemnad.
Detta svar var också tillräckligt. Rådsprotokollen visade
nemligen, att # icke rådet, utan konungen, såsom
fullmyndig regent, sjelf beslutat krigets utbrott och det utan att
rådet ens röstat derom; och riksförmyndarnes
ämbetsberättelse hade af konungen blifvit gillad och de sjelfva
från allt ansvar befriade, dagligen kunde således
riks-förmyndarne och De la Gardie i denna punkt ingalunda’
åtkommas; men det oaktadt fortforo ständerna i sitt påfr
stående att icke bevilja några krigsgerder förrän rådet
nöjaktigt besvarat deras fråga. Flemingarne, Terserus
och Thegner voro de, som hvar i sitt stånd förnämli»
gast drefvo verket. Sinnesstämningen uppretades än mer
genom smygskrifter af ett mot högadeln*menligt inne*
1) Riddarh.-ark. Riksdags-acta d. 9 Sept, 167$, ,
2) Se ofvan sid. 19—21. *
Fryxeilt Ber* XVI. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
