Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«{gjorda, eller, s&som det i protokollet bett*, rtenkdlUft
beslutade».
Denna grundsats kunde i m&nga fall vara ganska
billig; men strängt utöfvad medförde den likv&l många
och stora orättvisor. Det hände t. er. och det ganaka
ofta, att första gångerna ett nyss utnämndt riksråd
deltog i öfverläggningarna, förekommo ganska vigtig* och
invecklade flreoder, om bvilka den nykomne ledamoten
omöjligt kunnat* förskaffa sig så mycken kännedom, som
hans fildre ämbetsbröder. Af denna anledning samt af
naturlig blygsamhet. öfverlemnade han då åt sina i
ämnet erfarnare kamrater beslutanderätten och afbörde
stillatigande deras yttrande, deras utslag. Enligt den Stora
Kommissjonens antagna grundsats dömdes äfven sådana
nykomna rådsherrar att deltaga i ansvaret för de nu
ogillade åtgerderna. Så blef t. ex. Göran Gyllenstierna
dömd att an»vara och återbetala skadan af ett beslut,
som fattades den 29 Oktober 1666 och hvarvid ban,
som då knappt en vecka setat i riksrådet, hade med
tystnad deltagit i). Lika hårdt förfor man mot Lars
Fleming. Fjorton dagar efter dennes inträde i
riksrådet 1668 blef der beslutadt, att reduktionen inom
bergs-lagerne skulle tills vidare uppskjutas. Redan förut var
saken öfverlaggd och nästan afgjord. Fleming fick blott
bevittna den sista åtgerden och han gjorde det
stillatigande, såsom den der i egenskap af nykomling icke
tillräckligt kände målet. Nu blef han tilltalad såsom den
.der igenom tystnadens bifall gjort sig skyldig till för«
summelse, till ansvar och till deltagande i återbetalningen
af den stora förlust, kronan genom reduktionens upfH
skof ansågs hafva lidit. Sjelfva Gyllenborg måste intyga«
att Fleming alltid talat för sparsamhet, och att han
dcr-vid blottställt sig för mycken ovilja ocb för De la Gardias
skarpa förebråelser $). Detta oaktadt tycks han ha blif-
1) Eammar-kömm:s prot. d. il Juli t «83. Samma man
träffades också en gång till af aUdeles samma missöde.
t) Se 14 del. sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
