Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gods under kronan. Ytterligare blefvo en hop till
kyrkorna bortpantade kronogods vederkända l). Konungen
vakade också noga deröfver, att hemman, upptagna på
allmänningarna, skulle såsom krono anses och införas.
Härtill kom en annan förändring. Förut trodde sig
innehaf-varen af hvarje skattehemman äga full icke blott
besittnings- utan ock ägande- och användnings-rätt dertill, så
att han kunde efter eget godtfinnande låta jorden ligga
obrukad och alltså för densamma icke betala någon skatt.
Men år 1553 påböd konungen, att sådana hemman skulle
efter tre års oguldna utlagor anses som skattevrak och
hemfalla till kronan 2’. Atgerden stod i förbindelse med
den lära, Gustaf Wasa ville göra gällande, nämligen, att
kronan var ursprungliga och rätta ägaren till all rikets
jord. Han icke blott uttalade denna sats, utan lät ock
sina fogdar hålla husesyn på skattehemmanen och
tillkän-nagaf, att när dessa icke ordentligen bebyggdes, hörde de
kronan och konungen till. Det var ett försök att göra
alla skattehemman till krono; — ett försök, som
visserligen i det hela misslyckades; men som dock till en viss
grad gjorde sig gällande, icke utan intrång i
odalmannens äganderätt.
Största tillökningen i kronogods skedde dock genom
reduktionen af det andliga frälset. Kyrkans egendom och
antalet af dess gårdar hade stigit till en ganska stor höjd.
Biskoparna voro i besittning af furstliga inkomster och
reformationens vänner påstodo, att omkring 1520 innehade
kyrkan hälften eller två tredjedelar af Sverges jord 5).
Som nu denna dess egendom var i allmänhet fri från
utlagor, blef det mer och mer svårt för den återstående
skatte- och frälse-jordens innehafvare, d. v. s. för adeln
4) Riksark. Lindskiölds försvar 4636 för panteräfsten.
2) Något dylikt hade också förut gällt om allmännings-jord.
3) Lignell om kyrko- och prestgodsen i Karlstads stift har
dock vid anställd beräkning funnit, att i nämnde stift har
kyrkan icke ägt fullt en åttondedel af alla dervarande
hemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
