Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom delade sig mellan de olika slogs lånen; förklarande
somliga vara fruktbara, d. v. s. räntegifvande, andra åter
ofruktbaraJ d. v. s. räntefria. Det var en slags
jemnk-nings- eller halfverings-lära mellan rätt och orätt, sanning
och osanning.
Äfven här i Sverge funnos under medeltiden många,
som lärde, att lån borde vara räntefria De, som mot
pantegods försträckt kronan penningar, måste ock
vanligtvis återlemna egendomarna, så snart, dessas årliga räntor,
tillsammanlaggda, ansågos hafva uppgått till den
ursprungliga Jånesumman. Att återbekomma icke blott denna
sistnämnda. utan ock under tiden årlig ränta derå, kom vid
sådana tillfällen icke lagligen i fråga. Under
Kalmare-unionen blefvo icke en utan flere gånger pantegods enligt
en sådan beräkning återtagna till kronan 1).
Nu kom Gustaf Wasas stora indragning af kyrkans
egendomar. Genom densamma och genom hans i öfrigt
stränga hushållning ökades inkomsterna så, att kronan till
en tid icke behöfde några större lån. Sådana började först
om igen under Johan den tredje och ökades än mer
under inbördes fejderna, och allramest under Karl den
niondes och Gustaf Adolfs månsa och stora kris. Kronan kom
o o
genom de samma återigen i svårt betryck. Förlägenheten
kunde icke ens aihjelpas genom de många nya skatter,
Gustaf Adolf införde; utan han måste uppsöka äfven
andra penningekällor. Då började han att i långt större
mängd än förut sälja eller bortpanta kronogods, för att
dels anskaffa reda penningar, dels betala kronans skulder,
vare sig för lemnade varor eller oguldna
ämbetsmanna-löner. Emellertid hade allmänna tänkesättet och bruket
undergått en stor förändring i afseende på
penningerörel-sen och dess lagar. Att begära lån, utan att för
detsamma erbjuda ränta, var numera en orimlighet och att
erhålla sådana, med få undantag, en omöjlighet. Kronan
4) Ännu 1o“27 åberopades en dvlik grundsats. Se Stiernmanj
Riksdagsbeslut, s. 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
