Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rytteriet och borde derföre såsom förbudna orter
vederkännas. Detta var på sätt och vis enligt med 165 5 års
reduktions-beslut. Men å andra sidan var det stridande
mot de 1680 gifna förhoppningarna och det i
riksdagsbeslutet införda villkoret. Karl ville komma ifrån denna
motsägelse, delta band och beslöt derföre att genom 1682
års riksdag söka utplåna den förra gången gjorda
inskränkningen i reduktionen. Saken skulle äfven nu
genomdrif-vas på det vanliga sättet; nämligen, att konungen blott
framställde rikets behof med anhållan, att sländerna måtte
desamma fylla. Om medlen skulle han visa sig skenbart
likgilltig, öfverlemnande åt riksdags-vännerrra att väcka
fråga om de indragningar, som han inom sig önskade.
Hemliga utskottet var, enligt det nu antagna bru-
ket, valdt af konungen; men fick likväl handlägga
äfven inrikes- och beskattnings-ärender. Karls till samma
utskott afgifna proposition innehöll, att rikets dåvarande
skuld sleg till 111 tunnor guld, d. v. s. 11,100,000 d.
s. m. 1), och att statsbristen för året utgjorde 6 tunnor
guld. Konungen begärde nu ständernas hjelp att fylla
dessa stora behof.
Men hvar taga erforderliga medel? Förslag dertill
framkastades än på ett, än på annat sätt. Några talade
om bankrutt, både enskild och allmän; d. v. s. att alla
fordringar, så väl hos staten, som enskilda sinsemellan,
skulle efterskänkas och utstrykas 2). Det var ett slags
härmning, af hvad mosaiska Jagen föreskref under namn
af fri- och klangår. Ett sådant förslag kunde likväl icke
genomdrifvas; ehuru det lifligt understöddes af alla dem,
som ingenting annat hade än skulder. Adeln, väl
vetande, att man i hemlighet längtade efter dess återstående
4) Deraf voro 75 tunnor guld gammal gäld; 24 d:o gjord af
Karl XI sjelf och 45 d:o gjord mot förpantningar.
Uppgiften är af den 26 Oktober 4682.
2) K. Rålam bs deduktion 3 bok., 3 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
