- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
220

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räntorna. Men vid denna eftergift föstades tvänne villkor.
Det första var, att för denna fjerdedel skulle 6 procent
beLalas från och med 1655, hvilket var detsamma som aU
mer än fördubbla densamma 1\ Andra villkoret var det
vanliga tillägget, nämligen: om i framtiden någon af de
nu med eftergift benådade skulle genom ord, gerning eller
rådslag tadla eller söka hindra, bryta eller försvaga de
förordningar, som till den kungliga arfsrältens och det
kungliga husets styrka gjorde äro eller hädanefter göras;
då skola dessa eftergifter återtagas och räkning der öfver
anställas med de brottslige och med deras arf vin gar.

Vi veta icke, huruvida nyssnämnde 1695 beviljade
eftergift kom dem lill godo, som redan före samma år
inlöst sina oköpta räntor. Vi tro det knappt. Dylika
ersättningar hade emellertid i betydlig mängd influtit. På
blott tre månader af vintern emellan 1687 och 1688 hade
Skragge ensam för oköpta räntor indragit gods till en årlig
ränta af 10,971 d. s. 2), och mellan 1688 och 1693 stego
summorna ändå högre. Dessa efterräkningar drabbade en

1) Af åtskilliga ställen synes det, som skulle denna
sistnämnda eftergilt hafva gällt en annan och sedrare reduktions I
gåfvogods-brefven hade nämligen under fordna tider
extra-ordinarie räritorna icke varit serskildt nämnde, men de
hade följt och ansetts böra följa med i gåfvan.
Reduktionskollegium hade derföre ej heller under hela tiden från 1655
till 1687 åtalat dem. Men omkring 4694 skedde det, och,
som det tycktes, utan riksdagsbeslut och blott på Karls
befallning. Man påstod, att de aldrig varit bortgifna och
derföre borde återbetalas. Från detta anspråk var det, som
sistnämnde eftergift skedde; så har Svedelius sid. 344
förklarat saken. Äfven Schönberg i sina otryckta bref
lutar åt samma åsigt, orh vi hafva sjelfve funnit ställen,
talande för densamma. Vi hinna likväl icke att ånyo
genomgå de dryga reduktions-banden för att afgöra, hvilkendera
satsen är den riktigaste; häldst ämnet icke är af någon
afgörande vigt. — Man finner dock uppgifvet, att omkring
1697 har kronan ansetts hafva mer än 2,000,000 d. s. att
fordra för obetalda fjerdeparter, vare sie of ena eller andra
slaget.

2) Redukt.-kommiss. registrat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free