Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
EFTERRÄKNINGEN MED KOPPAR KOMPANIERNA.
Del!a ärende började visserligen drifvas redan före
1686 års riksdag, men kom först efter densamma i full
verksamhet, hvarföre det också lämpligast här får sitt rum.
Till sakens uppfattning fordras dock att i minnet återkalla
några dithörande omständigheter.
Då riket i början af Gustaf Adolfs regering skulle
utbetala Elfsborgs dryga lösen, blef man tvungen att tillgripa
allehanda ovanligare medel för att anskaffa de nödiga
penningarna. Bland annat förbehöll sig kronan all kopparhandel
såsom ett regale. Dermed åsyftades likväl icke blott en
inkomst för ögonblicket utan ock rikets verkliga och
blif-vande nytta. Förut hade nämligen ifrågavarande metall
blifvit i sitt råa tillstånd utförd till Lybeck, och derslädes
renad och förädlad, hvarigenom svenskarna förlorade och
tyskarna vunno ganska mycket. Gustaf Adolf ville åt
fäderneslandet återförskaffa både arbetsförtjensten och
vinsten. Han inrättade derföre ett så kalladt koppar-kompani,
som skulle uppköpa, förädla och sedermera antingen
utmynta eller försälja varan. Bolaget fick uteslutande
rättighet till hela denna rörelse, och det på villkor, som voro
för detsamma ganska fördelaktiga. Det hände stundom,
att delägarne fingo t. o. m. 40 procent för sina
penningar; men å andra sidan lemnade verket också en ganska
betydlig inkomst åt kronan. Gustaf Adolf var derföre
mycket angelägen om dess upprätthållande. Sjelf tog han
stora lotter deri och öfvertalade många anseddare
pen-ningekarlar att göra på samma sätt. Det gick likväl ofla
k trögt nog, ehuru vinsten var lockande. Det fanns
nämligen åtskilligt annat, som afskräckte från företaget; t. ex.
att konungen till vä Ilade sig och kronan ett förmynderskap
öfver detsamma; — att han stundom för bolagsmännen
dolde det egenlliga tillståndet; — och slutligen och mest
deras fruktan, att han skulle i farans och behofvets stund
taga som kronolån största delen af vinsten vid detta lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
