- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
265

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

här i Sverge. Men våra städer taga och behålla allt,
hvad de få, och göra aldrig någon räkenskap derföre; på
det ingen må sej huru stora fördelar de åtnjuta o. s. v.
Adeln uppsatte ett betänkande i denna anda. Hofpartiet
på riddarhuset stretade emot; och Konrad Gyllenstierna
påstod, att betänkandet borde brännas. Men det blef
tvärtom af riddarhusets flertal gilladt och afsändt 1). \ detta

adelns angrepp mot borgareståndet instämde bönderna;
likasom de vid samma riksdag instämt i borgarståndets
angrepp mot adeln. När nu denna adelns och böndernas
gemensamma skrift inlemnades, blef den af borgerskapet
mottagen med en tystnad, som ståndet äfven sedermera
märkvärdigt nog bibehöll; i synnerhet vid allt, som angick
sjelfva hufvudsaken. Jag teg, sade talemannen Thegner,
emedan jag tycktej att ärendet rörde icke ståndet utan
konungen sjelfoch hans magt och myndighet alt välja,
hvilka ämbetsmän han ville; och att till deras aflöning
anslåj hvilka medel han ville; och att ingen undersåte
hade rättighet att blanda sig deri m. m. Det var ungefär
samma skäl, som adeln förut användt för att skydda sina
gods och friheter mot ofrälsemännens anmärkningar.
Riddarhus—partiet invande ock, att när det gällde de medel, de
friheter och gåfvogods, som konungen gifvit åtrsina
ämbetsmän bland adeln; då hade likvisst öfrälsemännen och
borgerskapet sjelft ansett sig berättigade till en sådan
undersökning. — Slutligen aflät borgarståndet sitt formliga
svar. Det grundades i synnerhet på nyssnämnde Eats,
nämligen, att undersåtare icke hafva rättighet att
öfverlägga omj huru konungen lönar sina ämbetsmän, och
hvarifrån han tager medel dertill. Ståndet mente i öfrigt,
att adeln och bönderna skulle genom dessa efterräkningar
förqväfva allt nit och allt bemödande att förkofra sin
förmögenhet. Slutligen yttrades ock, att emedan
beskyllningarna voro mycket svåraj bad ståndet att, innan riksdagen
åtskildesj få inför Gudkonungen och hvarje redlig man

4) R i d dar hus-p r o t. d. 44 och 24 November 4682.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free