- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
271

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REDUKTIONEN VÄNDER SIG MOT BÖNDERNA.

Äfven allmogen fick erfara några följder af de nu
införda grundsatserna. Om Schillers anslag lyckats, hade
inemot 4000 hemman blifvit tagna från sina dåvarande
egare, för det mesta af bondeståndet. Sveket upptäcktes
och allmogen fick behålla dessa sina gårdar.

Ett annat och för bönderna i allmänhet ganska
vådligt försök var konungens bemödande att åt kronan
tillerkänna eganderätten också af skattejorden. Saken,
åsig-ten var, såsom vi minnas, icke ny. Den hade haft sina
anhängare kring tronen, på tronen. Exempel äro Gustaf
Wasa och hans kansler von Pyhy m. fl. Dessa drefvo
satsen till fördel för konungamagten. Sedermera och
omkring 1650 blef samma lära försvarad af några inom
adels-partiet. Afsigten var att på sådant sätt först rättfärdiga
regenternas betänkliga åtgerd, då de sålde räntorna af
skattejorden; och för det andra att genom delta försvar
trygga adelns besittningsrätt till dessa inköpta
skatterän-lor. Den gången blef således satsen drifven till fördel för
aristokratien. Till trots af alla slika försök hade man
dock aldrig förmått skaffa denna lära någon allmän
gill-tighet 1). Serdeles lockande skulle den dock vara för en
konung med Karl den elftes sinnelag. Sedan han vid
1682 års riksdag fått enväldet i det närmaste sig
med-gifvet, tog han också ett ganska djerft sleg mot sjelfva
grundsatsen om skattemannens eganderätt. Han förnyade
ett gammalt påbud, att om skattejord skulle utom slägten
bortsäljas, måste den förut hembjudas åt kronan. Detta
„ var ett bestämdt ingrepp i den fri- och rättighet, med
hvilken skattemännen i äldre tider sina hemman
vanligtvis innehaft och behandlat. Längre fram omtalades större
planer i samma väg, hvilka likväl icke hunno till
verkställighet. Omkring 1693 öfvergingo dock många
skattehemman till kronan och det af följande orsak. På det

4) Se del. H, s. 94.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free