- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken /
276

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sverge införlifvadt. Ett sådant sammansmältande skedde
dock genom fredssluten 1658 och 1660. Ännu år 1663
uppsköto likväl riksförmyndarne reduktionens utförande.
Men år 1667 beslöt man sätta densamma i verket.
Svårigheterna dervid tyckas hafva varit ganska stora.
Riksförmyndarne kunde ingenting synnerligt uträtta, och sjelfva
Karl den elfte måste år 1674 omigen uppskjuta hela
åtgerden l). Ar 1680 sattes den åter i gång och man
beslöt, att äfven i Halland skulle alla kronohemman anses
som förbudna; och att, om sådana blifvit bortgifna, borde
de genast indragas. För öfrigt underkastades detta land
likasom Bohuslän ungefär samma reduktions-stadgar, som
rikets andra orter.

Reduktionen i Halland hade till 1697 gifvit kronan
en ökad årlig inkomst af 29,975 d. s. m. 2).

REDUKTIONEN 1 SKÅNE OCH BLEKING.

I fredsslutet 1660 utlofvade svenska styrelsen, att
innevånarne af alla stånd i de eröfrade landskaperna
Halland, Skåne och Bleking skulle få orubbadt behålla de
egendomar, som de genom arf, köp, byte eller pant före
sista kriget innehaft och lagligen förvärfvat antingen af
kronan eller af enskilda; och att besagde egare skulle
hafva lika rättighet hädanefter som hittills att samma
egendomar besitta, begagna, sälja eller bortbyta. Sedermera
kom riksdagen 1680 och beslöt, att alla gåfvogods i
nämnde landskap skulle likasom Bornholms vederlagsgodsen
betraktas som förbudna och derföre genast indragas. Detta
allt var rätt och billist, såvida man stannade vid de lä-

7

4) Nordin, fol. 142, s. 411. Kgl. br. d. 10 Dec. 4674.

2) Rik sar k. Red. kommiss. berättelse d. 8 Okt. 1697.
Frågan om oköpta räntor väckte här mycket buller, emedan
flere sådana för landskapet egna ansågos hafva vid
godsköpen blifvit förbigångna. Vi hinna ej framställa ämnet *, blott
anmärka, att Kristina tyckes i denna landsort ha sålt gods
efter 3 procent för både vissa och ovissa räntor. Se i
öfrigt Nordin, fol. bunden 82, s. 76. Fol. bund. 30, s.
285. Fol. obund. 57, s. 741.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/17/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free