Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens evangelium. Med dem förenade sjg köpmän, hvilka
lockades af de nya handelsvägar, som i dessa förut half—
vilda nejder mer och mer öppnades. Vid samma tid dit—
strömmade ock en mängd riddare. Korstågens tid var
nämligen ännu icke förbi, dess anda icke förkolnad. Att
bland hedningar skydda kristna lärare, och att med svärd
eller ord utbreda kristendomens lära nnsågs vara
ridder-skåpets högsta och herrligaste mål. Detta kunde vinnas,
icke blott i det aflägsna heliga landet, utan ock på
närmare bål! och till mer omedelbart skydd för
hemmavarande anhöriga och trosförvandter. Många riddare och
ädlingar i norra och mediers!a Tyskland sålde fördenskull sina
dervarande gods och skyndade till norden, till Liffland,
för att tillbakadrifva hedningarna, utbreda kristendomen
och sjelfva vinna ära och nya besittningar. De bildade
snart en orden, som fick namn stundom af korsberrar,
stundom a( svärdsriddare. Det ena betecknar ändamålet,
det andra medlet. Så förenade sig till Lifflands
omvändelse trosnit, egennytta och ridderlighet. Företaget
lyckades ock. Riga blef rörelsens utgångspunkt, och en
ditflyttad erkebiskop Albrekt von Buxhövden den, som
förnämligast ordnade verket. Snart voro Liffland och
Kurland underkufvade l) och åtminstone till namnet omvända.
Svärdsordens riddare utbildade sig derpå till en under
kejserlig höghet stående republik, fotad på aristokratisk
grund, liksom de gamla grekiska och romerska. Den
styrdes at härmästare, som riddarrie v alt, och efter lagar, som
de stiftat, båda delarna alldeles efter eget godtfinnande.
Inom ett sådant samhälle måste nödvändigt utveckla sig
en stark sjelfständighets-anda och ett stolt frihetssinne.
Så skedde ock. Men här likasom hos greker och romare
hvilade denna de högre samhällsklassernas republikanska
frihet på de lägres träldom: och hvad slafven, heloten, var
för de frihetsstolta spartanerna, det blef den lifegne
lettiske bonden för de tyska svärdsriddarne och deras landsmän.
4) Estland underkufvades och omvändes förnämligast af
Danmark; men öfverlemaades sedermera åt korsherrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
