Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycken rältvisa och förra missbruket var i högsta grad
obilligt och skadligt. Men snart yppades i ämnet en ny
omständighet, en ny reduktions-åsigt. Inom kretsen af
flere bland dessa starostier lågo en mängd gods, som icke
egentligen hörde under starostiet, utan voro adelns
enskilda egendom eller förlä ning. Dessa hade i början och
enligt både 1668 och 1680 års stadgar blifvit frikända från
den räfst, som gick öfver starostiet. Men längre fram
blefvo också de indragna i reduktions-svalget, och det på
följande sätt. Räfste-beslutet 1655 innehöll, att kongliga
slott och ladugårdar med alla dertill liggande af ålder
lydande lägenheter och tillhörigheter m. m. skulle till
kronan ovillkorligen indragas. Dock borde detta i af seende
på Est- och Liffland ske enligt serskild ransakning af
landets egenskap och natur. På grund af det sista tillägget
och af de tvänne ofvannämnde besluten 1668 och 1680,
hade man hittills från reduktion frikänt de enskilda
ade-liga gods, som lågo inom starostierna. Man hade icke
ansett dem såsom tillhörigheter, de der borde i reduktionen
följa med starostiet. Men under riksdagen 1682 utgaf
Karl en ny reduktions-stadga. Deri upprepade han
ungefärligen, hvad Karl Gustaf 165 5 i denna punkt stadgat.
Dock uteslöt han, märkeligt nog, Karl Gustafs
medgifvan-de, alt Liffland skulle behandlas efter detta lands
»egenskap och natur». Deremot gjorde han vid samma punkt
ett tillägg, som förklarade, att alla hemman och
lägenheter, som lågo på kungsgårdens rå och rör, eller hade
derunder lydt och legat, vore en kungsgårdens tillhörighet
och borde med densamma indragas. Genom dessa två
egenmägtiga förändringar fick alltså reduktionen ett slags
skäl att komma åt de adliga, inom starostierna belägna
godsen. Man kunde nämligen företaga sig att betrakta de
förra som kungsgårdar, och de sednare såsom upptagna
inom de förras rå och rör. Den 3 Januari 1683 blef
nyssnämnde stadga af svenska ständerna gillad l) och re-
1) Stiernman. Riksdags-beslut. 4,242, 4,848,4,849 och 4,945
samt den tryckta Reduktionsstadgan d. 9 Dec. 4082,
4 §, 1 mom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
