Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jändska landt-rådernas antal till endast 6, hvilken åtgerd
ansågs olagligen ingripa i deras författning. Han tyckes
till och med hafva återtagit de så kallade fördelar, som
ridderskapet fått löfte om vid arrendet af de reducerade
godsen: ty nu mera föreskrefs, att nämnde arrenden skulle
lemnas åt den mestbjudande 1).
För att likväl, om ännu möjligt var, få dessa saker
i godo bifallna, ålade Karl lifflänningarna att välja tvänne
fulimägtiga, hvilka, försedda med hela samlingen af deras
så kallade privilegier, skulle resa öfver till Stockholm.
Der ville då konungen gemensamt med ombuden granska
handlingarna och på grund deraf fatta sitt afgörande
be-siut. Lifflänningarna valde landtrådet Budberg och kapten
Patkull. Båda ville gerna draga sig undan, men måste
lyda kallelsen. De rustade alltså till resan och
hopsamlade ifrågavarande papper. I synnerhet sökte de att i
urskrift bekomma Karl den elftes mycket omtvistade frihets—
bref af 167S. Hastfer vägrade dock att framgifva
detsamma; han hade också nyligen förut blifvit af Karl snäsad,
emedan han icke nedtystat lifflänningarnas tal derom.
Slutligen erbjöd han sig att utlemna handlingen; men endast
med villkor, att dervid skulle bifogas den konungens skrif—
velse af d. 1 November 1687, hvari Karl återtog frihets—
brefvets innehåll och förklarade dess åberopande som en
oanständighet. Detta villkor afslogo ombuden; ty
anförandet af sistnämnde skrifvelse hade inneburit ett
upp-häfvande af deras egna påståenden. Slutligen reste de
öfver till Sveree utan att kunna i urskrift medföra 1678
års frihetsbref 2), det vigtigaste bland alla för deras sak
behöflisa handlinsar.
Till Stockholm ankommo de i slutet af 1690. Mellan
dem och svenska kansliet uppstod nu en vidlyftig och
invecklad skriftvexling, rörande gilltigheten af Lifflands
författningar och frihetsbref. Dessa sednares gällande kraft
4) Nordin, fol. 34, s. 944. Kgl. br. d. 4 Sept. 4694.
2) Enligt några källor har det likväl medföljt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
