Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befallde han, att de herrar, som undertecknat den
misshagliga böneskriften 1692, skulle komma till Stockholm
och ansvara för denna och andra sina åtgerder. De lydde
kallelsen. Äfven Patkull, som ännu vistades i Kurland,
erbjöd sig att deltaga i resan och ansvaret; dock med
villkor att för en sådan färd bekomma konungens
lejde-bref; han visste sig nämligen vara främsta föremålet för
oviljan. Karl biföll och gaf honom en skriftlig försäkran,
att fri och ohindrad komma in i Sverge, der utföra sin
sak och afvakta vederbörlig domstols lagliga utslag; och
om då målet afgjordes på det sätt, att han, Patkull,
omöjligen kunde stanna inom Sverges gränsor, lofvade
konungen honom frihet, att lagen likmätigt 1) återbegifva
sig till sin förra säkra vistelseort. Patkulls vän,
generalsuperintendenten Fischer, fick några dagar efteråt en
namnlös skrifvelse med anmodan att varna Patkull för
begagnandet af detta lejdebref. Lejden sades nämligen vara
ställd på försåt. De insatta orden, »lagen likmätigt»
ämnade man begagna som förevändning att i alla
hän-delser qvarhålla Patkull. För samma ändamål ämnade
man ock uttyda lejdebrefvet såsom gifvet endast för
Hel-mersenska rättegången, men icke såsom gällande för de
öfriga punkterna o. s. v. Patkull tvekade. Varningen
kunde vara grundad och välment; men den kunde ock
vara en ovännernas list. för att narra Patkull visa
misstroende mot konungens uppriktighet och derigenom än mer
uppreta denne sednare. Patkull beslöt att resa. Våren 1694
kom han, liksom de öfriga lifflänningarna, till Stockholm.
Der blef genast en serskild domstol tillsatt, bestående
af sex kungliga råder och några hofrättens medlemmar
m. fl. Till ordförande togs Bengt Oxenstierna och till
åklagare Bergenhielm, hvilken året förut blifvit hofkansler
och nu, just vid rättegångens början, upphöjdes till
friherr-lig värdighet. Hufvudpunkterna i dennes anklagelseskrift
voro följande fem. l:o Den berättelse om sin beskick-
1) Tyska skriften har: ”Wie die Rechte v er mö gen”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
