Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
son, som dervid utmärkte sig och gjorde lycka, var
En-gelbrecht Dikman, adlad Mannerburg och slutligen
befordrad till landshöfding. Det var han, som bidrog att
upp-häfva en för Rewel och Estland skyddande författning,
som blifvit uppsatt af Filip Krusenstierna; en herre som
af ifrågavarande landskap hade stora förtjenster. Detta
Karls ingrepp i sjelfva styrelseformen var en ibland de
åtgerder, som mest sårade estlänningarna 1). För öfrigt
antastades egendomsrätt och besvurna frihetsbref här unse-
c/
fär pä samma sätt som i Liffland 2). Det allmänna
tänkesättets motstånd var också detsamma, kanske till och med
häftigare; men det saknade en sådan framstående och
kraftfull ledare som Patkull. Derföre och oaktadt all sin
lågande ifver förslappades det långt förut och upphörde
helt och hållet vid samma tid, som i Liffland, d. v. s. efter
afgörandet af Patkullska rättegången. Det tyckes, som Karl
den elfte också här och vid samma tillfälle kastat
öfver-ända den författning och de frihetsbref, bakom hvilka
ridderskapet hitintills sökt skydd mot enväldiga åtgerder. Han
förklarade sin önskan, att inga Jandtråd borde i Estland
mer finnas, och Bengt Oxenstierna tilläde att sådana ej
heller hade funnits förr än 1643 3); en upplysning, som var
gynnande för konungens önskan, men lika stridande mot
sanningen, som Hastfers om samma ämne rörande Liffland.
Reduktionen i Estland hade till 1697 gifvit staten i
årlig ränta 155,118 d. s. 4).
1) Nordin. Anecdot. Benzeliana.
2) Det tyckes dock, som Estland fått behålla sina privilegier
åtminstone till en tid mer orubbade än Liffland. Se
Nordin. fol. 31, s. 730. Kgl. br. d. 47 Juni 1690.
3) Rå ds pr o t. d. 20 Dec. 1691.
4) Enskilda upplysningar visa, att till 1687 hade reduktionen
i Estland gifvit 86,428 d. s. m. Se Redukt.-kommiss.
berätt. i Rådsprot. d. 47 Dec. 1687. I Redukt.-kansl.
redukt.-kommiss. prot. för 1694 tinnes en d. 24 Jan. 169-4
gjord förteckning öfver tio-års-gods, hvilken upptar sådanas
räntor i Estlaftd till 4,940 och på Ösel till 348 d. s. m. Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
