Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
billighet; och att de icke ens kunde ursäktas genom någon
utomordentligt stor fördel, som staten derigenom vann. De
visa sig snarare såsom följder af en reduktions-ifver,
hvilken slutligen urartade till småaktighet och vurmeri.
När längre fram den inbrytande frihetstiden lossade
tungornas band, var det ock mot dessa sednare indragningar
som mesta oviljan spordes; och ett bland förslagerna på
riddarhuset 1719 var, att reduktions-besluten af 1680 och
1682 borde stadfästas, men åtgerderna efter 1683
underkastas granskning.
En helt annan fråga blir den: »var reduktionen
nöd-»vändig i politiskt hänseende och för samhällets inre
ut-»veckling?» Här springer svaret: ja! genast och gerna
öfver läpparna, och det ehuru frågans alla möjliga
upplösningar dväljas inom möjlighetens och gissningarnas
område. Antagom, att reduktionen icke blifvit verkställd;
utan att allting fortgått på gamla sättet! Den första och
för alla händelser gemensamma följden hade blifvit, att all
rikets jord med det snaraste kommit i adelns bänder. På
denna grundval hade samhället sedermera kunnat utveckla
sig åt flere olika håll. Bondeståndet hade kunnat behålla
sin personliga frihet och tillsammans med ofrälse
medelklassen utgöra ett sjelfständigt samhälis-element, hvarefter
staten kunnat utbilda sig här på ungefär samma sätt som
i England eller kanske i Rom under dess republikanska
tid. En sådan framtid hade, ifall reduktionen uteblifvit,
varit den mest lyckliga, men mindst sannolika. Vida
troligare är, att det fria bondeståndet småningom blifvit
för-vandladt till mer eller mindre lifegna slafvar, här, likasom
i grannrikena. Adeln, ensam innehafvare af rikets jord
och magt, hade sedermera kunnat växa ut åt tre olika
håll, det hel-republikanska, det half-republikanska eller det
absolut monarkiska. Den hade för det första kunnat bilda
en aristokratisk republik, der adeln nästan ensam ägde
och styrde allt, såsom i Venedig. Den hade för det
an-’ Fryxel/s Ber. XV1L 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>