Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i händerna pa A:s son eller sonson. Är 1686 blef
räntan på denna pant nedsatt till 5 procent, d. v. s. till 5000
d. s. m., och det tillbakaräknadt ända från 1626. Do
3000 daler, pantinnehafvaren A derutöfver årligen
åtnjutit, skulle afdragas från kapitalet. Men 3000 daler
årligen i 60 års tid göra 180,000 daler. Nu och år 1686
sade derföre reduktionen: »pantinnehafvaren skall utan
lö-»sen återlemna pante-godset, emedan han har af dess
rän-»tor redan uppburit alterum tantum, d. v. s. 400,000 d.
»s m. eller den ursprungliga lånesumman. De 80,000
»d. s. m., som han öfver detta alterum tantum åtnjutit
»borde han rätteligen återbetala; men konungen vill af
»gunst och nåde denna sin fordran eftergifva». Detta
allt var enligt 1686 års beslut om pantegodsen. Men
sedermera kommo konungens villkor för den nämnde
eftergiften. Det hette, att pantinnehafvaren A fått sig
efterskänkt 80,000 daler. Men nu befanns, att samme
man hade att af kronan fordra t. ex. 25,000 d. s. m. i
reda medel; och var ytterligare i besittning af ett från
kronan köpt gods af 40,000 d. s. m. värde. Karls
villkor föreskrefvo nu, att A för att få åtnjuta eftergiften på
ifrågavarande 80,000 d. s. m. skulle deremot afstå
nämnde sin kronofordran och köpegods, tillsammans stigande
till 65,000 d. s. m. Först sedermera skulle hans
återstående så kallade skuld af 15,000 d. s. m. utan
ersättning afskrifvas. På sådant sätt befriades kronan från
dryga skuldsummor och de så kallade eftergifterna blefvo i
det närmaste gagnlösa för en stor mängd personer. Det
var ett gäckeri att kalla dem »eftergifter»; då de .ofta till
största delen voro blott afkortningar eller ömsesidiga
qvitte-ringar af kronans skulder mot dess ofta ganska orimliga
anspråk. Äfven dessa såkallade nådebevisningar blefvo
derföre mål för bittert skämt. Gyllenborg anför dem
emellertid som bevis på stor nåd och ansenlig eftergift t).
4) Lön b oms handl. S5. 445. S. st. 11. 85. Der finnes
en af Gyllenborg uppsatt bilaga öfver sådana eftergifter,
1’ryxells Ber. XVII. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
