Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den faller också blott i ringare mån på den vanliga
svaghet och ofullkomlighet, som under verkställandet af en stor
tanke då och då förirrar sig till ensidighet och öfverdrift.
Felen äro så grofva och många, att skulden för desamma
_ faller främst och tyngst på de personer, som utförde
verket.
Hvem bland dess verkställare var det då, som öfver
hela den i sig sjelf välgörande åtgerden kastade dessa
många och mörka skuggor? Frågan besvaras på olika
sätt.
Konungen, sade somliga, blef förledd af onda
menni-skor och rådgifvare. Sannt är ock, att sådana funnos, och
i mängd och med magt. Vi hafva nyss uppräknat deras
namn, och uppgifvit deras bevekelsegrunder, så vidt do
kunnat af oss framletas. Att dessa herrar hade stort
inflytande på konungen, anas af det nära förhållande, hvari
de till honom stodo. Många sade derföre, att Karl var i
sig sjelf en rättvis herre; men att han lockades,
förblindades, förleddes af reduktionsherrarna och af deras
smicker, konster och lycksökeri. Så blir förhållandet skil—
dradt af de flesta den tidens förfatlare; stundom också af
främmande sändebud, till och med af några bland
reduktionens bittraste fiender, såsom Patkull och Klas
Rålamb, samt af ett par bland de argaste smyg- och
nidskrifvarne.
Andra deremot påstå, att felet förnämligast låg hos
konungen sjelf och uti hans girighet, vare sig personlig,
eller å statens vägnar; och att denna last enligt vanan
växte med åren. Vi anse denna tolkning vara den
sannaste, och vi tvingas dertill af många och talande bevis.
Om Karl icke varit på ett eller annat sätt girig, — om
han icke satt alltför stort värde på penningen och
jordagodset, vare sig för statens eller för sin egen persons
skull; — om Karl ej hyst denna böjelse, denna åsigt,
skulle Ivcksökarne icke sökt lyckan och icke funnit lyckan
genom att smickra och tjena samma hans böjelse. Karl
sjelf skulle då ej heller hafva omgifvit sig med dylika men- ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
