Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke tillåtit sig en enda dylik upphöjelse. Det tyckes, som
han under denna tid ämnat sträcka indragningarna af
grefve- och friherreskap icke blott till den förlänta jorden
ulan ock till sjelfva värdigheten, till och med för dem, som
redan innehade en dylik. Det fanns verkeligen ett rykle,
som omtalade någon sådan hans plan. Ofvanstående visar,
alt åtminslone första delen deraf blef till en tid iakttagen,
och konungen tycktes verkligen vara på vagen att helt
och hållet afskaffa dessa värdigheter. I slutet af 1687
kommo de likväl åter i gång. Bland dertill bidragande
orsaker nämnes, att Nils Bielke upphöjdes af kejsaren till
tysk riksgrefve; och att Karl derföre ville genom
meddelandet af dylika inhemska hedersnamn minska värdet och
frestelsen af de utländska. Men säkerligen har en så
linga tillfällighet icke varit förnämsta orsaken till den
vigtiga åtgerden. Det 3r mer än troligt, att många bland
uppkomlingarna känt liflig åtrå efter dessa afundade
värdigheter och namn, och att de oförmärkt sökt uppmana
konungen till sådanas åter-utdelande. Ett rykte säger
ock, att det var Lindskiöld, som i denna punkt
öfvertala-de konungen. Med nämnde rådsherres glödande
utmärkelselystnad och med hans stora magt öfver Karl den elfte,
är saken icke otrolig. Man säger ock, att Karls stolthet
ville visa, huru han äfven i denna punkt hade lika magt
och kunde omgifva sig med lika glans, som företrädarne
gjort. En sägen går, att han vid något tillfälle yttrat:
jag skall visa, det jag kan göra grefvar och friherrar
likasåväl som kung Orre; ett öknamn, som
reduktionspar-tiet gaf ät Gustaf Adolf för hans i deras tycke spelande
och obetänksamma hushållning och vidt kringflygande
planer. Hvilka än orsakerna må hafva varit, följden blef
dock, att nämnde värdigheter begynte 1687 återigen
utdelas. Konungen skall i början hafva ämnat göra dem
blott personliga, icke ärftliga. Slutligen slannade han dock
’vid det gamla bruket. Deremot fingo den nyutnämnde all—
ilelcs inga grefve- eller friherreskap. Ät grefvarna gafs
dock någon ersättning. Hvar och en bland dem fick är-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
