Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anseende. Serdeles faller detta i ögonen, om man tänker
på de förra tiderna. År 1644 funnos i landet 3
grefli-ga i), 9 friherrliga och 318 adliga ätter. Efter 53 år
eller år 1697 var Sverge öfversvämmadt af 43 grefliga,
107 friherrliga, 1,349 adliga slägter- Ett så
brådväxan-de antal af värdigheter skulle nödvändigt medföra ett lika
brådstörtadt fall af värdet. Om detta också icke var
af-’ sigten, så blef det åtminstone följden.
Vår uppmärksamhet påkallas ock af en annan
omständighet, nämligen af förhållandet melJan de ätter, som
upphöjdes till gref- eller friherrlig värdighet; de främmande
å ena, och de egentligt svenska å andra sidan. Förut
vägde det någorlunda lika. Vid Karls uppträde på
tronen funnos bland grefvarna 9 ätter af svenskt och 12 af
främmande 2) ursprung; och bland friherrarna 24 svenska
och 31 främmande. Detta förhållande ändrades ganska
mycket under Karl den elftes tid. Bland de af honom
till greflig väldighet upphöjda slägterna voro blott 7
svenska, men 15 utlänningar; och bland friherrarna 16
svenska mot 36 främlingar; således alltid ett mer än dubbelt
större antal af utländsk rot. Förhållandet är så framstående,
att det icke gerna kan vara en tillfällighet. Snarare
synes det utgå från »djup beräkning». Karl den elftes
reduktion och envälde voro nämligen mycket motbjudande
för den gamla svensk-adeln med dess stora förläningar
ocb republikanska böjelser. Karl lyssnade derföre gerna
till Johan Gyllenstiernas råd att så vidt möjligt nedsätta
denna samhällsklass och i stället framhjelpa est- och
liff-länningar. Dertill bidrog ännu en omständighet. Utan
större egna besittningar och utan närmare och häfdvunnet
sammanhang med sjelfva folket, voro de främmande
slfig-terna i viss mån beroende af konungen och benägna för
4) En ännu lefvande grefvinna Sture oräknad.
2) Dit räkna vi dock äfven sådana, som härstammade från
Estland, Liffland, Pommern, Bremen, Danmark; äfven om
inflyttandet skett för längre tid tillbaka, t. ex. slägterna
Ba-nér, Gyllenstierna, Horn m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
