Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* medan den ej längre hv ilade pä öfverlägsenbet i
kunskaper och duglighet. — De nya läroverkens andra politiska
inflytande var, att föranleda en närmare bekantskap med
grekiska och romerska fornåldern och med då förtiden ofta
förefallna strider mellan högre och lägre samhällsklasser.
Ynglingen fick t. ex. i skolan läsa Sallustii lifliga
skildringar af flere dylika förhållanden, samt de lågande tal,
som Marius höll mot orättvisan af bördens företräden m. m.
Tillämpningen gjorde sig sjelf, då samma yngling,
sedermera inträdande i det verkliga lifvet, såg här i sitt eget
fädernesland samma skilnad mellan adel och oadel,
samma anledningar till öfvermod å ena och afund å andra
sidan. Så inlärdes i skolan och utbildades i lifvet de
romerska plebejernas sträfvan att tillintetgöra patriciernas
•öfvervälde; och det var bland presterna, som dessa
åsig-ter först och allmännast gjorde sig gällande och
framträdde i dagen. Mer och mer satte sig detta stånd i spetsen
för de andra ofrälsemännen, och i strid mot riddarhuset;
•och det var med afseende på dylika förhållanden, som
Gustaf Adolf plägade kalla presterna för sin tids folktribuner.
Yid riksdagen 1650 utbröt det länge närda agget i en
öppet förklarad fejd, hvilken oafbrutet fortgick ända till
1680, då den slutade med adelns fall.
I sista skiftet af denna strid hade presterna och
ofräl-semännen i allmänhet förenat sig med konungamagten och
till och med påkallat enväldet. Detta föranledde mellan
Karl den elfte och presterskapet ett slags förbund, hvilket
blef så mycket starkare, som det var knutet icke blott af
gemensamma fördelar och ömsesidig tacksamhet, utan ock
af inbördes aktning; en känsla, hos presterna, grundad på
deras erfarenhat om Karls rena och outtröttliga nit; ocb
hos Karl på hans djupa och allvarliga vördnad för det
uppenbarade ordet ocb dess lärare. Man påstod också
tämligen allmfint, att han visade mycken partiskhet för
detta stånd. Betraktom förbållandet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
