Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABL DEN ELFTES INDELNING8VERK.
Sedan saken emellertid blifvit i allmänna tankesattet
förberedd, framryckte Karl vid 1682 års riksdag med sitt
förslag om ett nytt indelningsverk. Ännu mötte dock
saken hinder, både inom rådet och adeln. Soldattorp blefvo
der visserligen bifallna, men icke så konungens förslag om
frivilliga knekte-legor. Vi hafva nyligen angifvit de orsaker,
för hvilkas skull nämnde samhällsklasser önskade
utskrif-ningarnas bibehållande. Iläldst ville man, att dessa
hädanefter som hittills skulle bero af riksdagens bifall. Men
för den händelse, att bestämda knektehåll icke beviljades,
hade Karl fordrat rättighet att kunna, ständerna ohörda,
anställa utskrifningar när som häldsL Adeln prutade väl
något emot denna magtutsträckning l); men slutade med
att häldre densamma bifalla 8n att afslå från det gamla
ut-skrifningssätteL
Bönderna befarade, att de föreslagna soldattorpen skulle
belt och hålleti tagas från deras gårdar och införas i
krigs-jordeboken. De ville derföre i början icke böra talas om
det nya indelningsverket, utan yrkade
knektutskrifningar-nas fortfarande; men att dessa skulle hädanefter gå lika
starka öfver frälse- som ofrälse jord. Denna olagliga
begäran kunde konungen likväl icke bifalla. Han utvalde
derföre trenne herrar, Klas Fleming, Kristofer Gyllenstierna
och Axel Julius De la Gardie för att underhandla med
bönderna, upplysa dem om rätta förhållandet, och vinna
dem för konungens afsigt. Å andra sidan sökte utliggare
från riddarhuset afråda, nästan hindra dem från bifall. Det
sista verkade snarare motsatsen. Konungens ombud, un- 1
derstödda af presterna, lyckades slutligen alt öfvertyga
största delen bland bönderna om det nya sättets fördelar. Slutet
blef, att flertalet i detta mål underkastade sig konungens
vilja och behag; emedan de å andra sidan ingalunda ville
underkasta sig ridderskapets och adelns befallningar ock
4) Se ie. 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
