Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och beqvamligbeter, af vanans magt ocb så vidare. Bland
dem, som önskade flyttning till södern, talade somliga för
Kalmar; men den mägtige Joban Gyllenstierna för det af
honom gynnade Landskrona 1’. Karl satte dock häri
mesta förtroendet till Hans Wachtmeister, hvilken också var
den, som framdeles skulle leda verket. Han infordrade
dennes betänkande om flyttningen. Det inkom 1679 och
föreslog nämnde Trossö till blifvande örlogshamn. I
November samma år reste Karl sjelf till stallet, åtföljd af
Johan Gyllenstierna, Ascheberg, båda Wachtmeistrarna,
amiral Sjöblad och öfverste Dahlberg. Tvänne dagar, den
17 och 18 November, användes alt undersöka
belägenheten. Den gillades ocb från samma stund var Karls beslut
faltadt. Vi vilja bygga en stad på din O och sedermera
ditlägga vår örlogsßotta; sade konungen till dåvarande
egaren, bonden Wittus Andersson. Det har jag icke gi/~
vit lof till, svarade bonden. — Men jag skall köpa ön
utaf dig, genmälte konungen. — Jag ämnar icke sälja
min ö, svarade bonden. Dessa ocb flere dylika ord
uppretade konungen. Dill sturska och gensträfviga vasende
kan kosta ditt hufvud, sade han. — Mitt hufvud går icke
så lätt heller att taga, svarade Wittus. Den
motsträf-vige mannen blef kort derefter insatt på Karlshamns
fästning. Enligt sägen var tagna anledningen den, att han
skulle genom falska fyreldar hafva lockat seglare till
skeppsbrott; eller som dylika näringsidkare uttryckte sig, ban
skulle hafva tändt offereldar, på det hans strand måtte
välsignas med skeppsvrak; ett ohyggligt yrke, för hvilket
kustbönderna ganska ofta blifvit beskyllda. Medan Wittns
sålunda satt på fästningen, höllo hans hustru och dotter
marketenteri för de redan till Trossö komna matroserna.
Wittus fann detta i längden otrefligt. Han sålde sin Trossö,
befriades och dog sedermera i Nälraby i).
4) Nordin. Anecdot. Benzel.
2) I Barfods skånska märkvärdigheter sid. 26 säges, att Ove
Thott redan 1674 hade till Karl XI sélt de öar, ,pS hvilk»
Karlskrona sedermera anlädes. Vi hafva Icke funnit nigön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
