Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom och i hufvudsaken oberoende af födseln, men bunden
vid större jordegendom och betingad af fullgjord rusttjensU
Nu hade adelskapet tvärtom blifvit bundet vid börden
•oeh oberoende af egendomen och rusttjensten. Det var
^enom flera omständigheter, men i synnerhet genom Johan
den tredjes stadgar ocb genom riddarhusets ordnande på
Gustaf Adolfs tid, som denna förändring skedde. Adliga
rSttigheterna hade tillförene ett slags försvar i den
rikedom och den rustningstunga, som de förutsatte. Men
hädanefter såg man uppträda en stor mängd personer, som
icke utgjorde någon rusttjenst, icke hade någon egendom;
men som likvisst åberopade sina adliga fri- och
rättigheter; fastän för de samma icke kunde framtes något annat
ska), än tillfälligheten af adliga föräldrar. Detta kunde ej
annat, än såra ofrälsemannens rättskänsla. Den häftiga
ovilja, som sistnämnde samhällsklass vid ifrågavarande tid
och na mer än förut ådagalade mot frälseståndet, blef
tvifvelsutan och till en icke ringa del förorsakad genom
ofvan uppräknade tvänne förhållanden. Först nämligen
genom adelns brådstörtadt ökade antal; och för det andra
genom den nu omtalade förändringen i adelskapets natur.
Till hvad vi förut anmärkt om orsakerna till
frälsestån-dets fall under Karl den elftes tid, hafva vi härmedelst
velat påpeka sistnämnde nu angifna, men förut ej
tillräckligt beaktade omständighet.
Atervändom till frågan om sjelfstyreisen! Såsom sagdt
’ är, hvilade denna till en stor del på bördsaristokratisk
grund, och hade derigenom i folkets ögon förlorat mycket
af sin vigt och af sitt värde; detta redan för sjelfva
grundsatsens skull, och 8n mer genom utöfningen. Man
klagade nämligen, att vid den sistnämnde ådagalades ofta
en i ögonen fallande väld för adliga ståndsbröder. Om nu
rättigheten till magt skulle nödvändigt hvila på
tillfälligheten af börd, så ville ofrälsestånden häldre erkänna,
häldre underkasta sig denna grundsats, denna slags
magt-fullkomlighet hos en enda person, hos den ärftliga
konungen, än hos en hel samhällsklass, hos den ärftliga adeln.
Fryxell* Ber. XVIII. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
