Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slags förvärf; men hvilka i stallet ofta hindrade
skötebarnets fria utveckling och tillväxt. Blickarna började vll
att något klarna; men detta regeringens ofta småaktiga
förmvnderskap stod i allt för nära sammanhang med Karl
den elftes vanor och enväldiga grundsatser och med hans
ofta nämnda verksamhetsbegär, hvilket sökte att också på
detta fält vara allt i alla. Deraf blef han ock stundom
förledd till åtgerder, som för oss synas otroliga; och hvilka
äfven dä för tiden icke gerna kunde vara annat än
skadliga. År 1689 blefvo t. ex. icke mindre än 84
stång-jernshärdar i bergslagerna utdömda endast af det skäl, att
de kunde taga kol och arbetare från tackjernsblåsningen.
Fjerde hindret kom från de svåra kaperier, genom
hvilka i synnerhet England och Holland under åren 1689—
1695 tillfogade Sverges handel en nästan oberäknelig
skada. I följe af den rörelsens fortfarande stockoing, som
sålunda förorsakades, hade år 1693 priset på ett
skep-pund jern (ovisst om tack- eller stångjern), fallit från 6
till 3 r:dr; och kronans tiondejern blef flere år bortåt
liggande osåldt, tills det ändtligen 1695 måste afyttras
mot det låga priset af 10 d. k. m. för skeppundet.
Ofvannämnde, för riket i allmänhet högst förderfliga,
kaperier bidrogo deremot att i en enskild landsort,
nämligen i vestra Wermland, framdrifva stångjernssmidet på
ett ganska märkligt sätt. Vester om Klarelfsdalen hade
nämligen intill 1689 endast 6 hamrar blifvit anlaggda;
men 1695 steg antalet till 24. På nämnde 6 år
till-kommo således ej mindre än aderton nya hamrar, d. v. s.
tre gånger så många, som förut i hela orten funnits; och
man kan säga, att det är egentligen från samma tid, som
dervarande stångjernsrörelse kan räkna sin uppkomst.
Orsakerna till denna ensidiga förkofran lågo icke blott
i den ökade tackjernstillverkning, som de till bergslagen
inflyttade belgiska slägterna lyckats åstadkomma; — ej
heller i de stora, ännu föga anlitade koltillgångar, som i
vestra Wermland förefunnos; — utan hufvudsakligen och
allramest i den lätta afsättningen på Norrge; hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
