Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete på Marstrand; —tollbetjent, som försummat
undersökningen, betale böter eller miste tjenst ; — om han tagit
del i lurendrägerict, blifve han ytterligare fälld till
fäst-ningsarbete för lifstiden, o. s. v.
Detta behandlingssätt, dessa stadgar äro redan i och
för sig sjelfva ganska märkvärdiga, men de blefvo det än
mera derigenom, att de icke blott stodo pä papperet, utan
ock gingo i verkställighet. Det hade varit märkligt att
se, huru långt Karls jernvilja kunnat framtvinga saken,
ifall en längre lifstid blifvit honom förtfnnad.
Men, frågar läsaren, huru långt lyckades han då i
sjelfva verket? och hvilka följder hafva ofvannämnde hans
kraftåtgerder kunnat åstadkomma? Svaret gifves från
olika sidor på olika sätt. Vid Karls död aflemnade hvarje
kollegium en redogörelse, för hvad under konungens
regering blifvit uträttadt. En dylik ingafs ock från
kommerskollegium. Den låter ganska gynnande, och påslår, att
ifrån 1685 hade Sverges handelsflotta stigit till ett större
antal, än någonsin förut, så att t. ex. endast i Stockholm
funnos 229 värbara fartyg, att samma flotta sysselsatte
4000 båtsmän, för det mesta svenskar, ocb årligen
in-tjente endast i frakter 4 till 500,000 rdr; — att tullen
på de tio åren efter 1687 stigit 19 tunnor guld 1) högre,
än de förra tio åren; — att en mängd
nödvändighetsvaror numera blefvo inom riket förfärdigade,’ så att till
och med konungen kunde kläda alla tropparna med
inhemsk tillverkning 2); — att dels härigenom, dels genom
förbudet mot öfverflödsvaror, hade handelsvågen från 1693
höjt sig till Sverges fördel o. s. v. — Så framställes saken
af nämnde kollegium. Men dessa berättelser äro ett slags
4) D. v. 6. 4,900,000 antingen rdr eller troligare d. s. m.
Men räkenskaperna i statskontorets arkiv visa, att iren
4686—97 var sjötullen vanligtvis årligen 400,000 d. ». m.
mindre än 4680—86; men lilla tullen under samma
tide-rymd deremot 60 till 60,000 d. s. m. högre. Kanske äro
de si kallade utrikes provinserna häruti icke inbegripna.
2) Detta blifver ai andra del» botvifladt, dels förnektdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
