Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrik*, som vid försvaret mot denna öfverhängando
fara vanligtvis ställde sig i spetsen för de andra magterna.
Nu blef det tvärtom. Flere årtionden bortåt utgöres
kärnan i Europas yttre historia af kampen mellan tvänne
partier; Frankrikes hotande Öfvervälde å ena, och
Österrikes 1) försvarande motstånd å andra sidan. Sverges
utrikes politik är på det närmaste förenad med denna strid
och det är derföre nödvändigt att först och främst lära
känna fäderneslandets dåvarande ställning till Frankrike
och till konung Ludvig den fjortonde
Sedan Gustaf Wasas tid hade mellan båda staterna
ett i allmänhet godt ocb vänskapligt förhållande egt rum.
Deras fördelar kornmo sällan i strid emot hvarandra.
Frankrike kämpade nästan oupphörligt mot det politiska öfvervälde,
hvarmed österrikiska huset hotade Europas frihet. Men
emedan samma Österrike var katolska lärans förnämsta
målsman, kom den snart i ovänligt förhållande också till
Sverge, hvilket mer och mer framstod som protestantismens
sakförare. Denna gemensamma fiendskap mot Österrike
alstrade en naturlig vänskapsförbindelse mellan Sverge och
Frankrike. Sedermera inträffade 30-åra kriget. Både
Sverge och Frankrike ville dervid l:o hindra Österrikes
envälde öfver Tyskland, och i allmänhet förekomma de
tyska staternas sammansmältande; 2:o ville hvardera åt
sig eröfra delar af det sålunda splittrade och sinsfemellan
oeniga landet. Härtill kom 3:o det ensamt för Sverge
gällande skälet, nämligen att upprätthålla evangeliska läran.
Alla dessa syften vunnos genom westfaliska freden 1648.
Från denna stund försvunno alltså nämnde för Sverge
ser-akiidt talande statsorsaker till närmare förbund med
Frankrike. Ett vänskapligt förhållande fortfor dock mellan
båda magterna. Det kom af en hop andra orsaker;
nämligen dels af Frankrikes önskan att se en svensk här på
tysk botten, såsom ett stöd mot Österrike; — dels af Sver-
1 ) Dock vanligtvis med understöd af Holland och Wilhelm
den tredje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
