Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För Frankrike talade förut uppräknade stats-orsaker t)
likaså dess lycka ocb magt; samt hos mänga hoppet att
ännu en gäng få i dess sällskap plundra Tyskland pä
rikedomar och jord. Dertill kom den gamlî och
protestantiska fiendskapen mot Österrike; ytterligare harmen öfver
den likgilltighet om Sverges förbund, som samma stat
visade 1668 S); och slutligen en grundad farhåga för den
slapphet, som utmärkte alla kejsarens företag, och som
skadade så väl honom sjelf, som hans bundsförvandter.
Mot Frankrike talade orättvisan af dess tilltag; —
likaså de nya krig, som deraf skulle föranledas både för
Frankrike sjelft och för dess bundsförvandter; och af hvilkas
vådor Sverge hade ett färskt och afskräckandeexempel; —
vidare det sårande öfvermod, som Frankrike visat mot sin
skyddling, Karl den elfte; — slutligen Sverges behof af
fred såväl för att hämta krafter som för verkställandet af
de stora förändringar, Karl åsyftade. Ännu ett skäl!
Sverge, med nästan tillintetgjord flotta, mägtade icke sjelf
beskydda sin handel. Fred med sjöstaterna var sålunda
för fäderneslandet vida angelägnare är ett förbund med
Frankrike. Dessa alla voro verkliga statsskäl. Personliga
tillkommo ock; t. ex. Karls och Bengt Oxenstiernas ovilja
mot Frankrike; samt den stora skaran af De la Gardies
ovänner, hvilka sökte skada samma land, om icke för annat,
så åtminstone för att göra De la Gardie emot.
Båda partierna arbetade emellertid ganska ifrigt för
att i Stockholm göra sina åsigter gällande. Frankrike
använde stundom hot, någon gång smicker, ej sällan
penningar; och detta med understöd af bofkansleren Örnstedt
och af lemningarna efter det fordna Qe la Gardieska
partiet inom rådet. Våren 1681 hade man äfven lyckats sätta
Axel Wachtmeister i någon tids onåd. Afsigten var, att
han icke skulle kunna stödja sin svåger Oxenstierna och
dess mot Frankrike fiendtliga planer.
4) Se sid. 484.
2) Se 13. 444.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
