Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tvingade honom att genom fördraget i Rendsburg lemna
St Danmark tillbaka flera bland samma rättigheter 1).
Vid freden 1679 måste dock konungen lofva att åt
hertigen filergifva nämnde fördelar.
Sistnämnde furste hade under hela tiden varit för
det mesta landsflyktig från sitt eget område. Han
skyndade nu glad tillbaka för att ändteligen komma i
besittning af sina länge saknade länder och rättigheter. Men
då började konung Kristian göra den ena invändningen
och svårigheten efter den andra. Snart uppstod hos
hof-vet i Köpenhamn den tanken, att man borde skaffa sig
fullständigare besittningsrätt öfver Holstein och Slesvig
och dymedelst vinna ersättning för misslyckandet af
planerna till Skånes återeröfrande. Tillfället tycktes
gynnande. Holsteins vanliga bundsförvandt, Sverge, var
medelst stats- och äktenskapsförbindelser nära fästadt vid
Danmark, och hade dessutom i freden 1679 lofvat att
icke blanda sig i sistnämnde rikes inre angelägenheter.
Med det mägtiga Frankrike höll Danmark på att ingå en
nära förening; och tyska staterne voro genom sista kriget
så utmattade, att de svårligen skulle förmå sig att träda upp
till Holsteins försvar. Ludvig underblåste Kristians
ofvan-nämnde tänkesätt och eggade honom till verkställandet;
kanske mest för alt derigenom förtreta Sverge, som
ideligen afslog alla anbud af Frankrikes vänskap 8). Kristian
följde dessa uppmaningar icke ogerna. Han vägrade att
återlemna Tönningen åt Holstein, och utskref i nämnde
land en hop skatter ocb gerder till omkring 1,000,000
riksdaler; allt detta utan hertigens medgifvande ocb mot
dess vilja. År 1683 ville kejsaren i Österrike medlande
försvara herligen af Holstein, såsom en det tyska rikets
furste. Men kejsaren var för tillfället så hårdt ansatt af
4) Se 1&. 65, 66.
2) Många spår finnas ock, att Frankrike sökte skydda Holstein,
för att dymedelst vinna Karl den elftes vänskap. Ludvigs
statskonst visade också här tvänno olika anleten. Vi veu
ej, hvilketdera var det 9anna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
