Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocb att sålunda, för nämnde land, erkänna Sverges
öfver-berrskap. Detta var en ny och ganska vigtig länk i den
kedja, som skulle dragas kring Östersjön. Men vid
bemödandet att gripa efter polska kronan, lät Karl Gustaf
bemalde kedjering balka sig’ ur handen, ocb hvarken nämnde
konung eller någon annan kunde sedermera ens försöka
att oraigen taga fatt deri. Redan förut, eller vid
westfaliska freden hade man likaledes förlorat ett annat
dyrbart, men aldrig återkommande tillfälle. Sverge hade
troligtvis kunnat i nämnde fredsslut erhålla icke blott Vor-,
utan ock Hinter-Pommern; och således en ny och vigtig del
af Östersjö-kusten. Men Kristina lät fransmännen locka
sig att i stället mottaga del aflägsna Bremen; en eröfring,
som icke slod i ringaste sammanhang med den omtalade
och länge följda Östersjö-planen.
Så släppte Sverge ur sin hand Hinter-Pommern
1648-och Ost-Preussen 1656. Begge gångerna passade
kurfursten Fredrik Wilhelm på och upptog båda dessa länder
och använde dem till hörnstenar under byggnaden af det
nya preussiska riket. Månne detta sednare kunnat uppstå
och utveckla sig, om Sverges fördel hade vid besagde
tvänne-tillfällen blifvit lyckligare bevakad?
Återvändom till vår Östersjö-plan! Oaktadt de nyss
uppräknade afstegen hade den likväl skridit så mycket
framåt, att knappt en tredje- eller fjerdedel af banan
återstod, när Karl den elfte år 1672 uppsteg på tronen. Då,
och i rak motsats till förut gällande åsigter, framträdde
snart en helt annan rigtning, nämligen Joban
Gyllen-stiernas Skandinavism. Sä vidt man kunnat ana den
aldrig fullt utvecklade tanken, ämnade Gyllenstierna afyttra
alla de besittningar, som Sverge bade sunnan och kanske
ock östan om hafvet och i stället stifta någon slags
förening mellan Nordens riken i). Förslaget dog med sin
upphofsman. Efterträdaren, Bengt Oxenstierna, hade,
likasom Karl den elfte sjelf, hvarken sinne eller anlag för
<) Jfr. IB. 68, samt bär o fy an »id Î46, 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
